Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
fått ensam hos konungen föredraga de utrikes ärendena;
nu, uppkommen i samma afsigt, visades han tillbaka och
befalldes framlägga handlingarna i närvaro af de öfriga
kansli-kollegiets medlemmar. Alla dessa och flere dylika
stötar träffade den gamle redan under första veckorna
af konungens myndighetstid l). Han jemrade sig högt
och klagade icke blott öfver egna motgångar; utan sade
sig med anledning af uppträdena vid kröningen, m. m.,
förutse Sverges olycka och förderf. Han önskade sig
döden, för att slippa blifva vittne, till hvad komma skulle.
Han reste till landet; hau blef, eller som några sade,
han gjorde sig sjuk, hvilket fordom plägade föranleda
ett besök af Karl den elfte och en dermed följande
försoning. Verklig, eller låtsad, medförde sjukdomen denna
gång icke sin vanliga följd. Hedvig Eleonora och Greta
Wrangel, den förra hans beskyddarinna, den sednare
hans vän, sökte beveka Karl; men fåfängt. Från annat
håll höjdes andra röster, som gällde mer; nämligen
från Walleiistedt och Piper, hvilka sades hafva svurit
Oxenstiernas undergång; och man hörde den förstnämnde
kalla honom för Sverges pest Af förtviflan, eller
kanske för att skrämma Karl, hotade han flere gånger att
taga afsked, och tycks verkligen hafva skrifvit en
ansökan derom. Men det gick ej i verkställighet; och
undsluppna ord tyckas antyda, att trånga
förmögenhetsomständigheter tvingade honom tjena qvar för att
fortfarande få uppbära kanslipresidents-slönen. Hans
grefvinna ansågs mottaga mutor af både England, Holstein
och Saxen.
Oxenstierna älskade och ville nödvändigt bibehålla
freden. Detta har säkerligen bidragit till hans nåd hos
den elfte och till hans onåd hos den tolfte Karl.
Så ungefär var det ock med frågan om förbund
med Frankrike, hvilket Oxenstierna alltid motarbetade,
men Karl den tolfte eftersträfvade, i trots af fadrens
’) Fr. ministerbr. i Jan. och Febr. 1698.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
