Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
gång efter annan på både staten ocb dess medlemmar,
och 1699 trycktes en skrift, kallad Arbitrium Europæ
Suecicum1), hvilken påstod, att Sverge ville styra hela
Europa. Alla grannarna lurade oupphörligt efter
tillfälle, att bryta Sverges öfvermagt och återtaga, enhvar
hvad han förlorat. Det var ungefär samma känsla,
hvarmed svagare och lidande stater vanligtvis betrakta
en redan öfverlägsen och för framtiden än mer hotande
granne; samma känsla, som genomgick den bildade
verlden, vid åsynen af det öfvervälde, hvarmed Europa
hotades först af Österrike under habsburgiska ätten,
sedan af Frankrike under Ludvig den fjortonde och under
Napoleon, och sist i våra dagar af Ryssland.
Till dessa allmänna driffjedrar kommo ock andra,
grundade på hvarje stats enskilda läge. Ryssland
behöfde återfå de hamnar vid Östersjön, som det förlorade,
då Sverge borttog Ingermanland och Karelen.
Bran-denburgs förnämsta handel var på Oderströmmen, men
led mycket deraf, att svenskarne genom Stettin
beherskade utloppet af samma flod. Mecklenburg önskade
återfå Wismar och dess förträffliga hamn; och Danmark
kunde aldrig komma till stadga eller styrka, så länge
Holstein genom understöd af Sverge bibehöll ett nästan
fullkomligt oberoende.
Dessa grannstaternas tänkesätt kommo likväl icke
till utbrott, så länge Karl den elfte lefde. Man
fruktade hans väl rustade här, han3 fyllda förråder och
skattkammare, och ej minst det mod och den lycka,
hvarmed han fört det sista skånska kriget. Danmark
gjorde väl under hans tid ett par försök mot Holstein,
men qvästes genast, och de andra aktade sig.
Men vid Karl den elftes död ändrades utsigterna.
Genom hungersnöden 1696 och 1697 voro Sverges
krafter i någon mån försvagade. Den af Karl den elfte
efterlemnade rika skattkammaren hade sedermera hastigt
’) Svenskarnes godtyckliga magt öfver Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
