- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August. 2. uppl. med omarbetningar, tillägg och bihang /
113

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113

märkvärdiga. Mången, säger brefskrifvaren, hade hoppats,
att hans majestät skulle återvända till Stockholm; men
han har beslutat fara öfver till Lifland, kosta hvad det
vill. Att han låtsade ämna sig till Stockholm, var blott
en list, för att hindra franska och brandenburg ska
sändebuden från att komma hit. Han ville nämligen undvika
deras möte, för att slippa höra talas om de fredsförslag,
de kunde medföra. Han vill nämligen ovillkorligen slåss
mot konung August och betraktar med ovilja allt, som
kan deremot lägga hinder i vägen. En afton, då han
skulle gå till sängs, kom grefve Polus, sägande sig hafva
fått vigtiga nyheter, som borde genast framföras. Men
innehållet lär icke hafva behagat konungen. Denne vande
sig leende mot Polus och gjorde den ena djupa
bugningen efter den andra och trugade grefven sålunda
baklänges ut genom dörren igen. Han fruktar, att Polus
och Åkerhielm skola vid föredragningarna framkasta
några ord om fred och förlikning; och undviker dem
derföre så mycket som möjligt. De skulle icke ens hafva
fått sina många handlingar underskrifna, om ej Piper
slutligen hjelpt dem dertill. Detta bref är första bestämda
tecknet till såväl den oemotståndliga krigslystnad, såsom
ock till den häftiga ovilja mot konung August, hvilka
båda känslor sedermera följde Karl bela hans lif igenom.

Vi minnas, huru hertigen af Holstein ville narra
konungen att rida öfver en brädstapel, men huru
Wachtmeister hindrade försöket. Hertigen visste nu hämna
sig. När öfverresan till Liffland skulle ske, ställde han
så till, att konungen för sin person valde amiral
Anc-karstiernas skepp och icke general-amiral Wachtmeister,
denne sednare till mycken förtret}). Hertigen sjelf fick
enligt sägen snart sin vedergällning. Han ville gerna
följa med på tåget; men Piper fruktade i honom en
farlig medtäflare och öfvertalade derföre Karl att skicka
honom till Stockholm; ty, skall Piper hafva sagt, her-

’) Dansk, rainist. br. d. 2 Jan. 1701.
Fryxells Ber. XXI. (2:a uppl.)

8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21-2/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free