- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August. 2. uppl. med omarbetningar, tillägg och bihang /
153

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

153,

del. Sedermera vände man sig root Kiga och började
dess bombardering.

Liffländningarnas uppförande var härunder ganska
tvetydigt. August och Patkull hade hoppats, att vid
saxarnes infall skulle hela befolkningen göra uppror mot
svenskarna. Men blott några hopar lifegna förenade sig
med saxarna, och detta hufvudsakligen blott för att få
plundra sina egna husbönder. Sjelfva liffländska adeln
låg stilla och afvaktade händelsernas utgång. Den hjelpte
icke saxarna, men ville ej heller hjelpa svenskarna. När
Dahlberg uppmanade dem att bidraga till landets skydd,
svarades, att reduktionen beröfvat dem all förmåga
dertill. Men Dahlberg släppte dem icke så lätt. I Maj
1700 framlade han för landtdagen i Eiga afskrifter af
de listor, som Patkull lemnat konung August, och hvilka
innehöllo namnen pä de adelsmän och borgare, som
inbjudit saxarna. Flere bland ridderskapet erkände nu,
att Patkull sökt förleda dem; men ingen enda ville
vidkännas sina på listorna befintliga namn. Ridderskapet
och Rigas borgare, så högre som lägre, förklarade
skrif-teligen, att de patkullska uppsatserna vore falska och
hopdiktade, Patkull en äretjuf, de sjelfva deremot den
svenska kronans orubbligt trogna och -tillgifna
undersåtare.

Det var i förhoppning om ett liffländskt uppror,
som August tillställt ofvannämnde fälttåg, och till
detsamma skickat så litet troppar, att de icke mägtade på
egen hand fortsätta kriget. Derföre och när å ena sidan
liffländningarna icke rörde sig, och å den andra några
svenska regementer kommo från Narwa till undsättning,
då gingo Fleming och Patkull tillbaka öfver Düna
och nedåt Lithauen igen.

Emellertid hade svenska regeringen blifvit
ytterligare väckt till uppmärksamhet och motanstalter.
Liksom August sökte till uppror locka Karls undersåtare
liffländningarna, på samma sätt sökte Karl hela tiden
bortåt genom Wachschlager, sitt sändebud i "War-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21-2/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free