- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August. 2. uppl. med omarbetningar, tillägg och bihang /
227

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

227,

förklarade sig icke hafva tid till några öfverläggningar.
Sora vanligt lät han också från lägret bortvisa
underhandlaren och tillika länge nog uppskjuta sjelfva
underhandlingen. Ändtligen nära fem veckor efter slaget
fick österrikaren det begärda företrädet och framställde
då sina förslag, hvarvid Karl svarade så vänligt, att
Zinzendorf hoppades kunna försona de två närbeslägtade
konungarna. Men när det kom till närmare
öfverläggning, mötte det vanliga, det oöfverstigliga hindret,
nämligen den af Karl ovillkorligt fordrade tronafsägelsen,
till följd hvaraf också denna underhandling måste
afbrytas.

POLSKA RIKSDAGEN SÖKER FÖRMÅ KARL TILL FRED.

För minst fjerde gången tillbakavisad från Karl,
vände sig August likaledes för minst fjerde gången till
polackarna för att erhålla deras hjelp, och han lät för
sådant ändamål sammankalla en riksdag i Sendomir.
Man såg der de vanliga företeelserna, tvister, vilda trätor
och slagsmål; ända derhän, att en bland de förnämsta
herrarna, den förut omtalade Lipski, blef midt i
församlingen af sitt motparti våldsamt angripen med så
många och svåra sabelhugg, att han kort derefter afled;
detta derföre, att han ansågs vara en vän af konung
August och, mente man, alltså en förrädare mot
republiken. Sednare häfdatecknare påstå dock, att han
menat ärligt med sitt fosterland. — På denna riksdag
uppmanade August sitt folk omigen att med vapen i
hand fördrifva svenskarna och skydda sitt land och sin
frihet, bvarjemnte betydliga rysska penningesummor blefvo
genom Patkull bland landtbåden utdelade. Dessas svar
innehöll ock många kraftord, om svenska konungens
bedråg-liga löften och orättvisa anfall; likaså om polackarnas
eget beslut att tillintetgöra hans nesliga förslag om
tron-afsättningen ro. m. De förbundo sig ock genom formlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21-2/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free