- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August. 2. uppl. med omarbetningar, tillägg och bihang /
242

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242,

envise man i denna verld och att en sådan envishet icke
fanns inom gränserna af detta jordklot 2); och om
egen-kärlek en, att framför alla andra i denna verlden var
Karl i sitt inre den högmodigaste 3); eller i denna verld
bland alla den invertes stoltaste4); och tillade
Svedenborg: ehuru ofta varnad, äfven straffad och tillika
uppmanad att resa hem och göra fred, har han dock vägrat,
emedan han städse ville blifva den störste bland alla 5).

Men dessa förklaringar, dessa åsigter tyckas
omöjligen kunna förlikas med den blygsamhet, det
förakt för yttre uppseende, som många trodde sig
hos Karl finna, och som förskaffade honom så många
vänner och så mycket beröm.

Eller var det en stridslystnad, ett lynne, som trifdes
ensamt i lägret, och som, likgilltigt för både landsmäns
och fienders lidande, ville så länge möjligt undanskjuta
freden? Denna förklaring var, jemnte talet om
hämndkänslan och envisheten, den vanligaste. Vi minnas, huru
redan 1701 fransyska sändebudet skref: konungen vill
nödvändigt slåss, men vet ej, hur han skall komma dertill: och en
annan gång: jag tror, att svenska konungen fruktar att
icke få några fiender mer att bekämpa, i fall han skulle
göra fred med polackarna6); och tre år derefter: om
svenska konungen ej ändrar lynne och tänkesätt, skali

’) Fuit in mundo omnium contumacissimus et obstinatissimus. Diar.

Spirituale. 3. N:o 4,745.
8) Talis obstinatio non dabatur inträ hujus telluris limites. S. st.
f. N:o 4,742.

f) Præ omnibus in universo mundo superbissimus interius fuit*

S. st. N:o 4,748.

In mundo omnium fastuosissimus intus. S. st. N:o 4,884.
8) Admonitus sæpe, etiam castigatus, el quoque admonitus, ut
domum proßcisceretur et pacem faceret, sed non voluit, voluit
semper omnium maximus fieri. S. st. N:o 4,763.
€) Sid. 176, 177. Ön veut se bättres, et ön ne sait encore,
com-ment ön s*y prendra, och: il a crainte de manquer cTennemis,
faisont paix aux polonais. Franska min. br. d. 13 Maj
och 1 Jun. 1701.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21-2/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free