- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August. 2. uppl. med omarbetningar, tillägg och bihang /
255

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

255,

LILLA PRINSEN.

Vid denna tid anlände till konungens läger prins
Max eller den s. k. lilla prinsen. Rätta namnet var
Maximilian Emanuel af Würtemberg. Han var född
1689. Slägten och i synnerhet hans bröder hade med
förkärlek egnat sig åt krigareyrket; prins Max likaså.
Han hade derjemnte fattat så stor tillgifvenhet för Karl
den tolfte, att han, ehuru blott 14 år gammal, ville
nödvändigt komma i den beundrade hjeltens tjenst.
Slägten biföll, och prinsen anlände till svenska lägret
kort fore träffningen vid Pultusk, samt förklarade sin
önskan att få deltaga i fälttågen ocb öfva sig i
krigskonsten. Godt, svarade Karl, jag skall uppfostra er
efter mitt sinne; och lät honom också, ehuru uttröttad
af resan, genast stiga till häst och med konungen göra
en lång ridt genom svenska qvarteren. Prinsen höll
tappert ut, och Karl fattade för honom mycken
välvilja. Würtembergska sändebudet anmärkte, att en så
ung herre borde väl hafva en egen hofmästare, som
skulle vårda och se honom till godo. Karl svarade,
leende: det behöfs ej; jag vill sjelf vara hans hofmästare.
Också egnade han åt denne skydtlling mer omsorg, än han
vanligtvis plägade ådagalägga för någon enskild person. I
hären erhöll den nykomne fursten namn af Lilla Prinsen,
och blef snart af alla soldaterna känd och älskad.

I träffningen vid Pultusk fick han aflägga sitt
första vapenprof. Han var en bland de främsta, som
trängde in uti staden, der han begynte jaga efter en
fiendtlig dragon. När denne såg sin förföljare vara
endast en yngling, nära nog en gosse, vände ban
sig om och sade: hvad unga pojke, vill också du redan
begynna mörda menniskorf Prinsen svarade med ett
angrepp. Striden blef häftig. Prinsen fick ett sting
genom rocken, ett annat i stöfveln; men lyckades slutligen
ränna värjan genom sin motståndare. Derpå red han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21-2/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free