Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sällan har väl under de sista 300 åren någon
konung eller härförare i det hyfsade Europa, och
åtminstone icke i Sverge, gifvit sådana föreskrifter, än mindre
öppet framställt sig sjelf och dylika sina bragder såsom
strängaste, just dessa bref hafva underskriften »Carolus.a Äfven
må anmärkas att bland de mer formliga och otvifvelaktigt
äkta brefven till systern finnas tvänne, hvilka Karl icke gifvit
sig tid att underteckna. Huru mycket oftare måtte icke
detta hafva händt med under fälttågen i hast skrifna och
afsända breflappar?
Och slutligen! frånvaron af datering och underskrift,
månne den icke är ett bevis snarare för än mot brefvens
äkthet? Om de varit hopdiktade, skulle troligtvis tillställaren
för att öka deras trovärdighet hafva ditsatt både dato och namn.
c) Som ett tredje misstroendeskäl uppgifves (S. st. s.
318, 319.) den, som man påstår, hos en och samma person
oförenliga motsägelsen mellan hårdheten i ofvanstående
föreskrifter och mildheten i de befallningar, genom hvilka Karl
tre år efteråt sökte under vistelsen i Saxen upprätthålla
ordning och krigstukt bland sina troppar. Man tycker, så
stridiga uppgifter icke kunna förlikas, och att endera derföre
måste sakna grundt och det är de till Rehnskiöld skrifna
brefvens trovärdighet och äkthet man till följe deraf vill
nedsätta. — Men den som oförklarlig åberopade motsägelsen
är dock lätt förklarad genom den anmärkningen, att de
förra föreskrifterna, de om härjningar och brand, utfärdades
under brinnande krig och i fiendtligt land och mot fiender; —
men de sednare, de om mildhet och krigstukt, d. 14 Sept.
1706 eller just samma dag, som freden med August
afslutades och i det numera fredliga Saxen och bland dess
stillasittande innevånare (Se Nordberg 1. 739—741).
d) Som ett fjerde misstroende-skäl anföres, att dessa bref
ej_ öfverensstämma med Nordberg och Adlerfeld (Sv. Akad.
IIandl.v #0. 319). — Men besagde två författare skrefvo den
ene under Ulrika Eleonoras och den andre under Karl den
tolftes ögon och kunde derför omöjligen våga inrycka några
uppgifter, som nedsatte den sednares anseende och minst
sådana bref, som de ifrågavarande. Besagde två författare
nämna ej heller ett ord om konungens likartade nyligen
(sid. 248—252) anförda befallningar till Stenbock, hvilkas
äkthet man (Sv. Akad. Handl. 4 O. 321.) likväl antagit.
e) Som ett femte misstroendeskäl anföres, att
skrifvel-serna äro till ton, form, period-indelning och uttryckssätt olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
