- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August. 2. uppl. med omarbetningar, tillägg och bihang /
336

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336,

öfvergick: slutligen till denna åsigt och skyndade efter
svenskarna.

När Rehnskiöld såg, att ban* plan lyckats,
vände han tvärhastigt om och stod snart så nära
fienden, att fältslag ej mer kunde undvikas. Äfven
Schulenburg var glad deråt. Om, sade ban» mina troppar
kunna blott första fjerdedels timmen uthärda svenskarnas
anfall, måste segern otvifvelaktigt höra oss till. Vid
Fraustadt uppställde har. sitt folk i förträfflig ordning,
och framför dem Lades sammankedjade spanska ryttare
för att dymedelst hejda svenskarnas första angrepp.
Bland sina troppar litade han minst på ryssarna; ehuru
de serskildt lofvade att fäkta tappert mot den
gemensamma fienden, och han fruktade, att Rehnskiöld skulle,
med kännedom af förhållandet, först angripa dessa
hopar, för att genom deras lätta upprifvande skrämma de
Öfriga. Att förekomma sådant, använde Schulenburg
följande list. Rysska krigsdrägten var grön 1), den
saxiska röd, så att de kunde äfven på afstånd lätt
skiljas från hvarandra. Men ryssarne hade rödt foder
i sina rockar. Schulenburg befallde nu dessa vändas
ut och in, så att Rehnskiöld icke skulle kunna veta,
hvar ryssarna stodo, utan tro hela bären bestå af
rödklädda saxare. Efter dessa anordningar utdelade
Schulenburg förtröstansfullt sitt fältrop: machet Allés nieder! 2).

Rehnskiöld insåg klart, att endast ett djerft och
öfverraskande angrepp kunde gifva seger, och att hans
troppar icke skulle kunna uthärda en längre strid mot
den öfverlägsna fienden och mot dess många fältstycken.
I synnerhet fruktade han dessa sednare, hafvande till
deras besvarande sjelf ieke en enda kanou. Han sade
derföre till sina ryttare: gossar! för menskliga ögon äro
vi förlorade, och icke en enda bland oss kan komma

*) Enligt de flesta uppgifter; men, enligt Schulenburgs Denk-

würdigkeiten, hvit.

*) Hogg ned hela hopen!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21-2/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free