Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
pekade då på Karl, och denne svarade sjelf: här är jag.
Ett drag af tillfredsställelse och glädje flög öfver den
döeudes ansigte. Han lyfte sin högra, sin enda
återstående hand och sade: jag har länge önskat komma
uti eders majestäts tjenst; men har haft det missödet att
i stället nödgas strida mot en så tapper furste. Nu
förmår jag ej tala mer, utan önskar blott, att Gud måtte
välsigna eders majestät i alla dess vägar och företag.
Kort derefter afled han med ett uttryck af glädje och
lugn, som förvånade alla. Karl lät gifva honom en
krigisk och hedrande begrafning.
TJUGONDE1UONDE KAPITLET.
FÄLTTÅGET MOT SAXEN.
Redan 1702 och efter slaget vid Klissow hördes
en och annan påstå, det Karl borde infalla i Augusts
arfland Saxen och dymedelst framtvinga den
tronafsägelse, som åstundades. Enligt hvad vi berättat, var
det i synnerhet Frankrike, som dref denna åsigt; ty Ludvig
den fjortondes beräkning var, att Karl skulle sålunda
råka i krig äfven mot Augusts bundsförvandter,
Österrike, England och Holland; sådant till stor lättnad för
Frankrike, som hade nästan ensamt måst kämpa mot
dessa förenade magter. Från Frankrike kom måhända
ock en smygskrift, som dref samma sats och derjemnte,
att Karl borde afsätta August icke blott från
konungadömet i Polen, ulan ock från kurfurstendömet i Saxen,
hvilket sednare Karl borde gifva åt sin vapenbroder,
prinsen af Saxen-Gotba, hvilken var en ättling af den
äldre saxiska s. k. ernestinska grenen, och derföre
ansågs hafva till kurfurste-hatten större rättighet än
August o. 8. v. l).
’) Fr. minist. br. i Nov. 1704.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
