Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Karl den tolfte, i spetsen for dylika troppar, var
en magt, hvars fiendskap alla fruktade, hvars vänskap
alla eftersträfvade. Hans högqvarter besöktes ock af
icke mindre än 10 furstar och 30 sändebud från
andra stater. Ragoczi och de mot Österrike upproriska
ungrarna hade icke en utan många gånger anhållit om
hans hjelp. I Tyskland fanns en mängd personer, hvilka
af verklig känsla för frihet och rätt afskydde Ludvig
den fjortondes våldsbragder och hotande verldsvälde,
och hvilka derföre uppmanade Karl, att, till skydd för
Europas och Tysklands frihet, framträda mot Frankrike,
liksom fordom Gustaf Adolf mot Österrike. Måuga
utmärktare män och bland andra den store Leibnitz
hyste och uttalade sådana tänkesätt. Å andra sidan
sökte också Frankrike Karls understöd, och
åberopade äfven å sin sida exemplet af Gustaf Adolf och
trettioåra-kriget. Ludvig föreslog t. ex., att Karl skulle
i Nurnberg möta franska marskalken Villars, och
sedermera, såsom fordom, genom svenska och franska vapen
beherrska Tyskland. För att vinna denna afsigt,
er-bödos åt Piper 300,000 francs och åt Hermelin och
Cederhielm mindre summor; men förgäfves. Karl
vidhöll det en gång fattade beslutet och lät sig derifrån
hvarken lockas eller retas. Svåraste frestelsen var
följande.
MISSHÄLLIGHETER HEJD ÖSTERRIKE.
Under det nu slutade polska kriget hade Österrike
åtskilliga gånger sökt hjelpa sin bundsförvandt konung
August, dels genom att låna honom skickliga officerare,
dels genom att låta honom öfver det österrikiska
landskapet Schlesien föra sina troppar så väl till anfall mot9
som till flykt undan Karl. Österrike hade ock inskränkt
de schlesiska protestanternas frihet på ett sätt, som an-
FryxelU Ber. XXI. (2:a uppl) 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>