- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och fredsår, hans första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August /
4

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och tillfällen finnas, genom hvilka furstar och
konungabarn blifva förledda till öfvermod och egensinnighet;
så kommer likväl sådant mest af sjelfgjorda
inbillningar eller smickerakliga menniskors tal, hvaraf den
meningen insupes, att såsom konungabarnen äro
upphöjda öfver andra, så hafva de ock magt att göra,
hvad dem lyster. Genom detta lockas de att fela mot
den aktning, de äro skyldiga både Gud och menniskor.
Derföre bör läraren vid alla tillfällen inprägla, att
fastän prinsen är en konunga-son och arffurste till
ett stort rike; sä bör han dock alltid ödmjukt erkänna
detta såsom en serdeles Guds nåd och välgerning, ocå
be flita sig om de kristliga dygder och nödiga
kunskaper, som honom till så hög börd värdig och till
så hög kallelse skicklig. Prinsen bör lära besinna,
att Gud den aldrahögste, som sätter konungar af och
till, en gång skall efterfråga, huru sådana till spira
och krona födda menniskor vårdat, hvad de om
händer haft; så att de icke till eget förderf och andras
förtryck missbrukat den magt, Gud dem förlänat
, o.
s. v. I samma anda uppsattes en serskild för
kronprinsen skrifven bön, hvilken han tillhölls att dagligen
upprepa.

Vid samma tid eller omkring 1689 fick
prinsen egna rid-, dans- och språkmästare. När
Lindskiöld 1690 atled, nämndes Gyldenstolpe till
efterträdare, äfven detta mot drottningens vilja, som önskade
i stället en Rosenhane. Det befinnes dock, att
Gyldenstolpe behandlat sin lärjunge med värdigt allvar,
såsom man kan se af åtskilliga ännu för handen
varande bref.

Omkring prinsens elfte år inträffade i hans
uppfostran en vigtig förändring. Drottning Ulrika
Eleonora afled. Följande året likaså Nordenhielm, sörjd
och saknad af alla och ej minst af prinsen, hvilken
infann sig vid begrafningen, den första enskilda, han
någonsin bevistat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/21/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free