- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och fredsår, hans första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August /
29

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Eleonora,ty den har varit vanlig vid andra
konungars anträde till regeringen; och hans maj:t bör val
salvas, efter han skall kallas Herrans smorda.

Gyldenstolpe sade: i ett valrike måste konungen krönas;
men här i ett arfrike är det helt annat.
Wallenstedt
anmärkte ytterligare: att konungen icke behöfde
aflägga någon ed eller försäkran; ty den, hans farfar,
konung Karl den tionde år 1654 aflaggt, hängde ännu
vid hans nuvarande kongl. maj:t och vid det kongl.
husets ättlingar, så länge några deraf i nedstigande
led funnes till
¹). Vi veta ej, om något beslut
fattades; men möjligt är, att det var ryktet om dessa
öf-verläggningar, som föranledde adeln att ett par dagar
derefter anhålla, det konungen måtte med det första,
på vanligt sätt, afgifva konungaförsäkran och låta
kröna sig
²). Med denna önskan blef ett utskott den
11 November afsändt till regeringen. Det släpptes icke
in, utan måste stanna i yttre rummet. Wallenstedt
sade: man bör af skär a hvarje ständernas sjelftagna
myndighet; hvarje deras försök att blanda sig i ting,
som dem icke angå.
Flere bland rådsherrarna
instämde i dylika tänkesätt. Man beslöt svara adeln, att
konungen skulle, angående kröningen, tittkännagifva
sitt beslut, så snart han ett sådant fattat; men att
ridderskapet icke borde derom öfver lugga, hvarken med
rådet eller med de andra stånden.
Bengt Oxenstierna
gick ut i yttre rummet och gaf de väntande
utskottsledamöterna detta svar ³), hvilket de också återhuro
till riddarhuset, hvarpå adeln i protokollet bedyrade
sin underdåniga vördnad för den nåd, konungen dem
härutinnan bevisat
⁴). Två dagar derefter föreslog
Johan Gabriel Stenbock, att. ehuru adeln hade förut
vid hyllningar infunnit sig till häst, för att få


¹) Rådsprot, d. 8 Nov. 1697.

²) Riddarhusark. Adelns prot. d. 10 Nov. 1697.

³) Rådsprot. d. 11 Nov. 1697.

⁴) Riddarhusark. Adelns prot. d. 11 Nov. 1697.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/21/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free