- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och fredsår, hans första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August /
46

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

haft Karl den tolftes kärlek. Partiets hufvudman, Bengt
Oxenstierna, föll snart i onåd, och dermed var denna
ligas magt bruten. Dess syften voro blott personliga,
dels enskild, dels holsteinsk egennytta.

Det andra bestod af Bielke, Wrede och Johan
Gabriel Stenbock. Dessa herrar voro stämda för
Frankrike och utmärktes derföre med spenamnet de
fransyska magarna. Med högadliga tänkesätt önskade de
en återgång i både in- och utrikes styrelsen. Men
Bielke blef snart af Wallenstedt och Piper störtad.
Wrede hotades så, att han drog sig tillbaka; och
Stenbock, enligt vanan både försigtig och lycklig, kryssade
sedermera mellan klipporna, utan att stöta mot någon.
Sina förhoppningar om större inflytande måste dock
han och hans vänner snart uppgifva. I politisk
riktning var detta parti en förelöpare till frihetstidens hattar.

Det tredje och segrande partiet bestod af
Wallenstedt, Falkenberg, Wrangel och Piper. Att dess kärna
var Piper, det visste alla, ehuru försynt och försigtigt
mannen ännu uppförde sig. I utrikes ärender hade detta
parti icke någon bestämd riktning; men lutade något
till Frankrike. I afseende på inrikes angelägenheter,
föregåfvo de sig vilja upprätthålla freden, reduktionen,
och Karl den elftes grundsatser, och voro således ett
slags föregångare till frihetstidens mössor.

Alla partier och personligheter försvunno dock
snart i skuggan af Karl Piper. Genom sin
utomordentliga arbetsförmåga, klokhet, erfarenhet, blef denne snart
konungeus allt i alla. Karl ville genast utnämna
honom till högre värdigheter; men kännande afundens
lynne och raagt undanbad sig Piper all befordran.
Slutligen blef han utan sin vetskap nämnd till kongligt
statsråd med samma rang som de kongliga råden; och
fick brefvet härom som nyårsgåfva 1698. Kamraten
Polus erhöll samma befordran; hvarefter begge blefvo
på en dag den 3 Januari 1698 upphöjda till både
friherrar och grefvar; allt delta inom de första två
månaderna af Karls egen regering. Det tyckes, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free