- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och fredsår, hans första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August /
73

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

önskades af många; icke blott af adlige herrar, som
ville återfå gods och inflytande; utan ock af många
ofrälse män, förelöparne till en för folkvälde talande
frisinnighet. Båda parterna hoppades, att under en
ung, värnlös prinsessa kunna för sina afsigters
verkliggörande hafva bättre utsigter, än om den
sjelfrådige och tilltagsne hertigen af Holstein komme på
tronen [1].

TOLFTE KAPITLET.
RIKETS STYRELSE UNDER FREDSÅREN.



Med undantag af rikshushållningen, föreföll uti
allmänna styrelseverket ingenting nytt eller
märkvärdigt. Allt fortgick ungefär på gamla sättet.
Kammarärendena leddes af Fabian Wrede; de utrikes af Polus
eller Bengt Oxenstierna, och de öfriga af Piper,
hvilken sednare dock hade ett stort inflytande, äfven i
sådana mål, som icke hörde till hans enskilda
förvaltningsgren. Tidtals deltog väl konungen tämligen ifrigt
både i det ena och andra. Ungdom, oerfarenhet och
lystnad efter nöjen voro honom dock ofta till hinders,
hvarföre de flesta ärenderna afgjordes genom hans
ofvannämnde förtroendesmän. Dels af pligtkänsla, dels
kanske ock för att visa sig herre och konung, grep
han likväl understundom in i styrelsens gång, och det
på ett både sjelfrådigt och oväntadt sätt; t. ex. då han
1698 utnämnde hertigen af Holstein till generalissimus
öfver svenska tropparna i Tyskland; — och 1699
skickade flere regementen, för att hjelpa samma bertig
i kriget mot Danmark. Han ville ej heller underkasta
sig de högtidligheter, som voro vanliga, då
förläningsrätten öfver Pommern och Bremen skulle mottagas.

[1] Franska och Danska minist. br.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:44:45 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/21/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free