Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANDRA AFDELNINGEN.
KARL DEN TOLFTES FÖRSTA KRIGSÅR.
TRETTONDE KAPITLET.
GRANNSTATERNAS FÖRBUND MOT SVERGE.
Efter freden i Knäröd 1613 hade Sverge haft
nästan oafbruten framgång mot alla sina grannar.
Från de flesta bland dem voro betydliga landsträckor
borttagna; nämligen Kexholms län och Ingermanland
från Ryssland; Liffland från polackarne; Stettin,
För-Pommern och Rügen från Brandenburg; Wismar från
Mecklenburg; Bremen och Verden från tyska riket;
och från Danmark icke mindre än Ösel, Gottland,
Jemtland, Herjedalen, Särnadalen, Bohus län, Halland, Skåne
och Blekinge; hvarförutan genom Sverges tillhjelp
hertigen af Holstein erhållit så stor sjelfständighet, att
den för Danmark var oroaude och skadlig. Sådana
framgångar födde hos alla grannstater en gemensam
känsla af hämndlystnad, afund och hat. Detta hade i
synnerhet blifvit händelsen, sedan Karl Gustaf genom
sina försök att underkufva Polen och Danmark och att
stänga Östersjön, uppretade folkens rättkänsla och
hotade Europas jemnvigt. Allmänt klagades öfver
Sverges aldrig hvilande eröfrings-politik; och det latinska
vivitur ex rapto [1] lämpades gång efter annan på både
staten och dess medlemmar. Alla grannrikena lurade
[1] Man lefver af rof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21/0085.html
