Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
troppar. Dessa stater voro Sverge, Holland, Lüneburg,
Hannover, och dessas gemensamma här uppgick till
omkring 20,000 man. När en sådan styrka kom
antågande, måste danska hären upphäfva belägringen af
Tönningen och draga sig tillbaka. Konung August ville
väl enligt löfte skicka 8000 man till Danmarks hjelp.
Men de andra tyska staterna släppte dem icke fram;
ty de önskade förekomma alla krigsrörelser i det
nordliga Tyskland. Några bland dem gynnade visserligen
Danmark; men i allmänhet ville enhvar få slut på
kriget, ju förr desto häldre. Ingen var dock, som sagdt
är, angelägnare om freden än England och Holland.
Utom förut nämnde driffjedrar, leddes de numera också
af den farhåga, att, i händelse af krigets fortsättning,
Karl skulle genom en djerf och lyckad rörelse taga
Köpenhamn och sålunda störa den nordens jemnvigt,
sjömagterna alltid bemödat sig om att upprätthålla.
Derföre ville de å ena sidan hindra Karl från hvarje
sådant försök. Men å den andra såg man dem ena
gången just hota Danmark med att deltaga i ett dylikt
anfall, och andra gången locka genom löfte om billiga
fredsvillkor. Detta sednare gick i fullbordan. I
Traventhal undertecknades den 8 Augusti mellan Holstein
och Danmark en fred, i hvilken det sednare måste
medgifva Holsteins ofvannämnde ifrågasatta rättigheter;
men i öfrigt slapp med den ringa uppoffringen af att
åt samma Holstein utbetala 260,000 rdlr. Hela
underhandlingen varade endast elfva dagar.
Till Sverges fördel var deruti ingenting betingadt;
utom en försäkran, att Danmark icke skulle
understödja några Sverges fiender. Många tyckte, att Sverge
hade kunnat fordra några verkliga fördelar, då dess
landthär nämligen stod utanför Köpenhamns murar och
dess flotta med bundsförvandter utanför samma
hufvudstads hamn. Eftergifvenheten saknade dock icke sina
orsaker. Sverge hade icke uppträdt som krigförande
magt, utan endast som löftesmän för Altonaiska
fördraget. Att åt sig sjelft fordra någon ersättning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
