Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenska hären framåt. Dagen hade förut varit klar
och luften ren; men just som tropparna satte sig i
rörelse, kom efter dem drifvande ett tjockt, men
enstaka moln, och med så stark vind och så tätt
snöglopp, att ryssarne, som hade detsamma midt i
ögonen, icke kunde se framför sig trettio till fyratio steg.
Några svenska generaler ville uppskjuta anfallet, tills
ovädret gått förbi. Nej, sade konungen, vi hafva föga
ondt deraf, ty det ligger oss på ryggen. Men
ryssarne, som hafva det i ansigtet, kunna icke se vårt
antågande, än mindre, hur liten vår styrka är. Låtom
oss derföre passa på det gynnande tillfället! Man
gjorde så och utgången bekräftade konungens ord.
Ryssarne, som trott, att Karl dragit sig tillbaka, och
som sedermera förblindades af det starka snögloppet,
anade ingenting, förr än deras fiender voro på femtio
steg nära vallarne. Då försvann snömolnet med ens,
likasom det blifvit skickadt endast för att skydda och
dölja svenskarnas antågande. Vid det åter
frambrytande solskenet störtade dessa mot förskansningen.
Grafvarne fylldes af medförda risknippen; vallarne
bestegos; det svenska artilleriets kulor understödde
anfallet; och rysska linien blef bruten och i oordning
kastad åt sidorna. Inom en knapp fjerdedels timme
hade allt detta blifvit verkställdt, hvarpå genom den
så tillvägabragta öppningen svenska rytteriet störtade
fram att understödja fotfolket.
De första minuterua hade väl ryssarne sökt
försvara sina vallar och sina lif; dock under en bäfvande
bestörtning öfver svenskarnes utomordentliga mod och
alldeles underbara ankomst. De nyutskrifna rysska
regementerna, utan erfarenhet och fältvana, kommo ock
genast i oordning. De Croi och generalerna sökte
hejda dem, men fåfängt. De sprungo som skrämda får
om hvarandra, och det var nästan omöjligt att på
något ställe få tillhopa tjugu man af samma regemente.
En mängd ilade till vallarne, klättrade öfver dem för
att på sidan om svenskarne fly undan och till skogs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
