Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de, att oenighet, oordningar och sjelfsvåld skulle
ofelbart hindra polackarne från hvarje kraftigare motstånd.
Äfven Sapieherna gjorde, hvad de kuude. Så många
och stora frestelser kunde Karl ej motstå. Han beslöt
att med väpnad hand blanda sig i Polens inre
angelägenheter och skickade till Lilhanen flere serskilda
troppar. Dessa hade i uppdrag att mot Oginskys
härjningar skydda Sapiehernas gods; men skulle icke få
augripa polackarna. Ställningen blef dock härvid så
invecklad, att flendtligheter svårligen kunde
undvikas. Sådana yppades ock genast; och det är svårt
att säga, hvem som egentligen var första
angriparen. Karl och Oginsky anklagade hvarandra
ömsesidigt. Det är fara värdt, att historien kommer att
anklaga dem båda.
Sedan flendtligheterna sålunda utbrutit, var det,
som Karl 1701 företog den af oss redan omtalade
stora December-ridten från Kurland till Kowno och
tillbaka igen, under hvilket tåg flere blodiga
skärmyts-lingar föreföllo mellan honom och Oginskys troppar.
Utan att akta förbemälte hotelser, hade Karl
sålunda öfverträdt polska republikens egna gränsor och
börjat strida mot dess iRnevånare. Polska statsmännen
hade lofvat i sådant fall gripa till vapen. De höllo ej
ord, utan beslöto i sället affärda en beskickning, som
skulle dels öfvertala honom att lemna deras land; dels
framställa nya hotelser, så framt han icke ville detta
efterkomma; om hvilket allt mera framdeles.
TJUGONDEANDRA KAPITLET.
FREDSUNDERHANDLINGAR.
Vid samma tid, som svenskarna sålunda inbröto
öfver Polens norra gräns, var i Warschau en riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
