- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och fredsår, hans första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August /
188

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sådana villkor hade varit passande, om
polackar-ne redan tillkämpat sig betydliga fördelar. Nu
vittnade ett dylikt språk om förblindelse och öfvennod och
väckte hos Karl och svenskarne blott hån och förakt.
Dessa känslor framstucko då och då tämligen tydligt.
Till Rosienne sammankallades Samogitiens adel för att
mottaga underrättelse om de gerder, Karl fordrade.
Bemälte herrar fingo då ej framträda enligt vana med
svärd vid sidan, utan blott som bönfallande med käpp
i hand. Om deras egen konung fordrat något dylikt,
hade svaret blifvit ett uppror. För den främmande
måste de ödmjuka sig och lyda. Hvad polska
sändebudens fredsvilkor beträtfar, så tillkännagaf Karl redan
i förväg sitt beslut om deras förkastande; och det
sätt, hvarpå han behandlade sändebuden sjelfva,
åda-galade tydligt hans djupa missaktning för hela polska
staten.

Dess beskickning mötte honom nämligen högt
uppe i Samogitien redan i Mars månad och begärde
då företräde. Karl sade sig hoppas kunna Iemna ett
sådant, när han kommit till staden Kowno. Väntande,
följde nu sändebuden krigshären till grannskapet af
nämnde stad. Men då förklarade sig Karl icke hafva
tid till deras mottagande. Sändebudeu anförde hos
Piper häftiga klagomål. Menskligheten, sade de,
fordrar alt genast gifva företräde åt sändebud, som vilja
hämma krigets eländen. Vi hafva kommit för att stifta
fred och afböja svenska härens infall i värt rike; men
eder konung vill ej höra oss, utan tågar tvärtom mer
och mer in i landet. Karl var dock obeveklig. Han
ville vinna tid för att närma sig Warschau; och
Hum-merhielms nu inträffade nederlag både retade och gaf
honom svepskäl till ytterligare uppskof. Han lofvade
dock att vid ankomsten till Grodno lemna det begärda
företrädet. Sändebuden måste gifva sig till tåls och
återigen följa konungen i släpet. Men när det kom
allt omkring, begaf sig denne ingen gång till Grodno,
utan tågade vid sidan om nämnde stad och liksom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free