Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bonnac hos Karl. Bägge konungarne upptäckte snart
förhållandet. August vredgades och befallte Heron resa
från Warschau. Denne svarade, liksom svensken
Wachslager förut gjort, att han var sändebud, icke
blott hos konung August, ulan ock hos polska
republiken, och att han derföre icke ville resa förr, än han
fått befallning af båda statsmakterna. August, än mera
förbittrad, iät öfverraska och tillfångataga honom, och
Oginstoy gjorde detsamma med Bonnac. De medel,
Frankrike sedermera använde för nämnde ändamål,
skola framdeles beskrifvas.
Nu omtalade fredsunderhandlingar kommo då för
tiden naturligtvis icke till den stora allmänhetens
kännedom, Denna bibehöll sålunda alldeles orubbad sin
tro på rättvisan af Karls sak och på renheten i hans
tänkesätt. Konung August med sin allmänt kända
trolöshet fick i hopens tänkesätt ensam bära skulden för
krigets fortsättning. Statsmän och högre befäl
började dock mer och mer genomskåda förhållandet, och i
samma mån minskades den förra oinskränkta
vördnaden för Karl. Man ser, huru djupt det smärtade
fordna beundrare, att finna fläckar i den förut
ovanligt rena hjeltebilden. Några bland dessa herrar
uttryckte sig derom på följande sätt. Svenska
konungen tyckes ännu och alltför mycket tänka på hämnd.
Hvarje tapper bragd, hvarje vunnen framgång ökar
dessutom lusten efter mer af samma slag. En hjelte,
sä öfvertygad om rättvisan af sin sak, och tillika så
krönt af segrar, lägger icke lätt ned sina vapen. Han
förblandar egen krigslyslnad med sakens rättvisa ock
tycker sig sålunda vara utan fläck, utan förebråelse.
Men hjeltar, likaså väl som andra menniskor, äro
villfarelser underkastade. Mod och lycka förblända;
också sker, att hvad man med rättvisa börjat, det
fortsätter man af blott lust och lidelse. O! huru
önsk-värdt vore det icke, om den svenske konungen ville
fatta behag för den sanna äran. Om denne unge
krigsgud kunde uppoffra sin hämndlystnad och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
