Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Följden blef ock, att Karl öfvergaf livarje tanke på
alt nu infalla i Ryssland, orn han hyst någon dylik, och
beslöt i stället närma sig Sachsens gränsor. August
hade visserligen dragit en hop troppar till Lithauen,
som man tror, i afsigt att locka Karl tillbaka till
dessa ödsliga eller ödelaggda nejder samt till
grannskapet af rysska styrkan. Men förgälves. Efter en
månads hvila i Volhynien uppbrölo svenskarna i
Juni och tågade åt Stor-Polen. Här sammankallade
Karl ett krigsråd och framställde frågan, huruvida man
borde infalla i Sachsen eller ej. Hos Piper hade de
fordna betänkligheterna åter vaknat. Han inlemnade
en skrift, hvaruti företaget alstvrktes. Del kunde,
sade han, till krig mol oss reta tyska riket och de
förbundna magierna, hvilka nu genom segrarna Öfver
Frankrike blifvit öfvermodiga. / alla händelser skulle
det draga svenska konungen än längre bort från sitt
rikes östra gränsor och lemna dessa helt och hållet i
ryssarnas våld. Man trodde, att Piper fruktade, det
Karl, en gång kommen tiil Tyskland, skulle snart
ryckas in i den stora vest-europeiska striden. Andra
återigen talte för motsatta äsigter, t. ex. alt de
förbundna icke vore så fruktansvärda; — att de icke
skulle våga pä en gång reta mot sig både Sverge och
Frankrike; — att de snarare, för att slippa vådan af
Karls deltagande i striden, skulle öfver tala August att
göra fred så fort som möjligt; — slutligen alt ett
infall i Sachsen vore säkraste ja enda medlet att tvinga
August till fullkomlig eftergift; — och att, först sedan
det skett, kunde man få fria händer mot ryssarna.
Det lär hafva varit Rehnskiöld, som gått i spetsen för
denna åsigt. Sedan Karl hört båda partiernas skäl,
afkunnade han utslaget, nämligen, att han ämnade
inbryta i Sachsen. Till Polens skydd qvarleinnades
general-major Marderfelt med 6000 svenskar och 15,000
pol ack ar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
