Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öde. skogarna deremot fulla af iiender och
förhuggningar. Stundom måste svenska krigsfolket, till och
ined konungen sjelf, jemte kansli och generalitet,
tillbringa natten i snödrifvorna och under har himmel.
Stora stockeldar sågos då öfverallt, och för att hålla
tropparna muntra, lät konungen pukor och trumpeter
höras hela natten igenom. Tågets svårigheter kostade
dock lifvet för en mängd menniskor; äfvenså hästar,
så att mycket af trossen måste qvarlemnas. Värst
var, att innevånarna visade sig iiendtliga. Karl sökte
i början vinna dein med godo, men fåfängt. Gömda
bakom träd och buskar, nedsköto de svenskarna, så
snart tillfälle gafs. Konungen sjelf var en gång nära
att falla för deras kulor. De flesta försök att
efter-jaga, upphinna och straffa dem misslyckades. Karl i
vredesinode befallte dä att hänga alla, som
anträffades och att, bränna hvarje hus. Det skedde. Några
gånger lyckades man uppfånga stora hopar. En gäng
tog Creutz ej mindre än femtio dylika krypskyttar.
Då tvangs alltid den ene att hänga upp den andre,
och så undan för undan, tills blott en var q var, h
vilken slutligen af svenskarna nedsköts. Äfven qvinnor
och barn dödades och alla städer och byar brändes.
Karls taffeltäckare, Hultman, säger i sin dagbok, att
de stränga åtgerderna vidtogos mot bönderna, till
emrdlig minnesbeta der före, att de under stodo sig
hindra en så hög, mild, nådig, miigtig och tapper
konung att med sin här låga genom deras land.
Innevånarna samlade sig slutligen och erbödo ostördt
genomtåg; men fordrade, likt Arabiens Beduiner,
der-vid en afgift, nämligen af 10 daler för hvarje häst;
eljest, sade de, skalle icke en enda komma der fram.
Karl anlände till stället för underhandlingen.
Böndernas anförare, en storväxt karl, med skjortan öfver
kläderna och två studsare öfver axeln, stod bakom en
förhuggning och förklarade, att landet tillhörde
innevånarna, och att de icke ämnade släppa någon
igenom, så framt man icke erlade nämnde betalning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
