- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 22. Karl den tolftes regering. H. 2. Kriget mot Ryssland 1701-1709 /
135

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

från Propoisk. Lewenhaupt hade kanhända hunnit än
längre, om ej falska af ryssarna mutade ledare fört
honom på en väg, som var icke blott krokig, utan ock
genom sidländta ställen besvärlig. Dymedelst fjngo
ryssarna tid att på alla sidor rycka fram, så att
Le-wenhaupt ej längre kunde undvika ett formligt fältslag.
Tsaren sjelf ville för ingen del släppa tillfället dertill
ur händerna. Jag skall segra eller dö, sade han.
Under natten rustade sig bada parterna till följande
dagens strid. Lewenbaupt hade emellertid icke
upp-gifvit allt hopp om vidare framträngande. Under
mörkret skickade han hälften af sin tross på vägen
åt Propoisk och under skydd af några regementer
till häst.

Morgonen derpå började den afgörande striden
och varade intill sena mörkret. Å ömse sidor
fäkta-des med mycken tapperhet. Tre eller fyra gånger
drabbade härarna tillsammans, trängande hvarandra
med skiftande lycka fram och tillbaka. De svenskar,
som deltogo i striden, voro först ej mer än 6- till
8000; men hade emot sig 30,000 l) ryssar och
dessutom blåst och snö midt i ansigtet. Genom
öfverläg-senhet i ordning, tapperhet och krigsvana, skulle de
likväl tillkämpat sig segren; om ej tsaren, i känsla
af stundens vigt, gjort utomordentliga ansträngningar.
Han red öfverallt omkring i stridshvimlet samt
uppmuntrade, ordnade och ledde sina troppar, och när
några bland dem ville taga till flykten, uppställde han
bakom hären en hop kalmucker och kosacker, med
befallning att skjuta ned hvarenda ryss, som lemnade
ledet. Oaktadt alla dessa bemödanden, hade han
klockan 3 på eftermiddagen ännu icke kunnat vinna någon
afgörande fördel. Kort derefler framkom hans ena
general Bauer med 4000 man friskt folk, hvarefter
tsaren klockan 4 på eftermiddagen började det fjerde,
det sista anfallet. Men äfven svenskarna fingo i sam-

*) Några säga blott 15,700.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/22/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free