Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nytta göra. Jag ber derföre hans maj:t icke längre
qvarstanna; ty sä ändamälslöst som nu, bör ers
majestät icke blottställa en enda sin underofficer, än
mindre sin egen höga person. Men fåfängt. I detsamma
blef Lewenhaupts häst skjuten i länden. Då sade
generalen: nu är min häst sårad. Jag ber ers maj:t
för Guds skull rida härifrån. Här är ju ingenting
annat att göra, än att onödigtvis kläda skott för
fienden. Karl svarade: bagatelle. I fån väl en annan
häst igen. Derpå red han än närmare under fiendens
skott och der i sagta skridt rundtomkring, liksom
trotsande kulorna. Lewenbaupt, orolig och bedröfvad,
eftertänkte något sätt att locka bort konungen och
sade derföre med låtsad barm: här bör man icke
blottställa en underofficer, än mindre en general. Jag
rider min väg; hvilket han också gjorde, hvarpå
konungen sakta följde i spåren. Men kort derefter
gjorde fienden ett, som det tycktes allvarligt försök att
gå öfver strömmen. Karl skyndade derföre tillbaka
med en hop svenskar och jagade ryssarna bort igen.
Derpå begynte han ä nyo att nere vid stranden rida
fram och tillbaka, likasom nyss förut vid Lewenhaupts
sida. Just som han slutligen vände sig frän fienden,
kora en bland de många kringhvinande kulorna,
träffade konungen i venstra foten, gick in vid hälen och
längs igenom hela fotbladet och stannade mellan de
båda största tårna *). Konungen låtsade om
ingenting; men en bland betjeningen märkte, att blod
begynte droppa från slÖfveln. Först trodde han. att det
var hästens, men märkte snart verkliga förhållandet;
och Karls krafter begynte svika, så att han bleknade
af och vände tillbaka mot lägret. På vägen mötte
han Lewenbaupt. Gud trösta oss! utbrast denne; nu
har del händt, som jag alltid fruktat och förutsagt.
‘) Om sättet, hur Karl erhöll ¡detta sår, finnes något olika
berättelse i Journal de Pierre le Grand, S, 42.; och af
Hullman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
