- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 23. Karl den tolftes regering. H. 3. Karl den tolfte i Turkiet /
5

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skar qvar på flodens norra strand. Men nu kunde
konungen ej dröja längre hos sina landsmän och
olyckskamrater. Han besteg en väntande båt och
satte, åtföljd af fyra eller fem personer, öfver
strömmen. Så många svenskar, som fingo farkoster, följde
efter. De öfrigas lott blef sorglig. Ungefär 300
jagades i floden; 500 togos till fånga och måste
vandra genom samma ödemark uppåt Ryssland igen. En
stor del af de olyckliga dog likväl under återtåget.
Några bland de vid stranden öfverraskade vadade nt
i floden och dolde sig. bland den täta vassen; tills
ändtligen ryssarna bortgått, då de arma varelserna, af
hunger förtärda och nästan oigenkännliga, lyckades
komma öfver och upphinna sina landsmän.

ANDRA KAPITLET.

RESAN FRÄN BUG TILL BENDER.

Efter ofvannämnde förluster, återstodo nu hos
Karl ungefär 500 svenskar, sista qvarlefvan af de
båda lysande härar, som två år förut kommo från
Polen och Liffland tågande mot Ryssland. Den
närvarande lilla troppen var utmattad och till största delen
sjuk, dels af sår och mödor, dels af en svår rödsot,
som hastigt grep omkring sig, när folket erhöll
rikliga lefnadsmedel. men icke njöt deraf med nog måtta.
Nederlag, flykt och sjukdom verkade allmän modlöshet.
Men Karl utgjorde också nu ett märkvärdigt undantag.
Han var nästan den ende, som icke i någon mån
angreps af nämnde farsot: den ende, som. ehuru sårad
och slagen, likväl icke visade sig nedslagen [1]. I bref


[1] Brokind. St. Poniatowski till St. Leczinski d. 22 Juli 1709.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:44 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/23/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free