- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 24. Karl den tolftes regering. H. 4. Sverige och svenskarna under konungens frånvaro 1700-1712 /
2

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

berg iu. 11. sutto i bagge afdelningarna. Flere
råds-herrar fiinnos, som icke blifvit inkallade lill någondera.
Utrikes ärenderna skulle behandlas endast af kansliet.

(ienorn denna anordning försvagades det
inflytande, som rådet, ständigt förenadt i en enda myndighet,
knnde halva ntöfvat eller eftersträfvat. Åtgerden var
troligtvis en följd af enväldets fruktan för rådets
rege-ringslystnad; en känsla ärfd från Karl den elfte och
förstärkt genom Piper; om hvilket allt mera framdeles.

Rådets anseende nedsattes äfven derigenom, all
Karl under nere fälttåg medförde blott en enda rådsherre,
nämligen samme Piper, l) hvilken således ensam lick
föredraga och efter sina åsigter framsiälla alla
ären-der. Detta innebar ett stort steg framåt på enväldets
bana. Före 1680 var konungen skyldig att i hvarje
vigtigare händelse höra rådets tankar. Efter 1680
behöfdes det icke oftare, än han sjelf fann för godt.
Karl den elfte gjorde det likväl för det mesta, såsom
man kan se af de årens vidlyftiga protokoll. Efter
April 1700 har Karl den tolfte oss veterligen aldrig
hållit någon personlig och muntlig öfverläggning med
sin rådkammare, utan blott infordrat dess skriftliga
betänkanden. Vid afgörandet hörde han Piper ensam.
Denne, sade man, hade blifvit Sverges stor-vizir.

För vården af de medel, som inflöto genom nya
gerder, inrättades år 1700 ett nytt ämbetsverk, det
s. k. konlributions-ränteriet. Det bestod af de
full-mägtige, som å ständernas vägnar skulle sköta
bankens angelägenheter; nämligen några adelsmän, valda
af riddarhus-direktionen; några prester, valda af
konsistorium i Uppsala; och några borgare, valda af
magistraten i Stockholm. Bönder funnos der icke,
emedan dessa vid bankens inrättande 1668 envist
undan-bådo sig all vård, allt ansvar för densamma 2).

’) Den sjuklige Polus hemsändes snart; och först 1705 biel
Rehnskiöld intagen i rädef.

:) Se 1*. 172.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/24/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free