- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 24. Karl den tolftes regering. H. 4. Sverige och svenskarna under konungens frånvaro 1700-1712 /
8

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning, alt i kansliet skulle inlagas endast sådana unga
män, som hade nog stora och utmärkta egenskaper,
att kunna framdeles bekläda statens vigtigaste
ämbeten; men att man deremot skulle tillbakavisa
medel-måtliga personer, som väl dugde pä lägre platser,
men kunde sedermera std i vägen för yngre och
ut-märktare anlags framdragande. Förordningen hade
ej åsyftad verkan. Den motarbetades af andra
Förhållanden; t. ex. genom det företräde i ynnest, befordran
och anseende, som vid det krigiska hofvet
soldatståndet åtnjöt; och genom den brist, för hvilken
fredsäm-betsmännen voro ntsatta, derigenom att en stor del af
deras löner årligen togs till krigsbehofvens fyllande.
Följden af allt detta blef, att de flesta unga personer
med kraft, ärelystnad och ntmärkta egenskaper,
försmådde den fredliga och valde den krigiska
tjenste-mannabanan.

Uppsigten öfver ämbetsmännerna blef snart
ganska slapp, nästan ingen. Orsaken är ej svår att finna.
För hela samhällsordningens bibehållande i orubbad
gång hade Karl den elfte beräknat blott en enda
drif-kraft, nämligen den enväldige konungens person, hans
fosterlandskärlek, förstånd och kraft. Han ville
der-vid icke veta af något slags biträde af sjelfständiga
bögre ämbetsmän eller af en granskande och
sjelfsty-rande folkmagt; och tryckfrihetens välgerningar i detta
hänseende voro helt och hållet okända. Ehurn stor
konung och sträng ordningsman Karl den elfte var,
började dock redan under hans tid att inrota sig
mycket sjelfsvåld och ämbetsmannaförtryck. >) Ilvad skulle
man då ej tillåta sig under den i sådana ämnen föga
invigde, beständigt i främmande land varande Karl den
tolfte? Från honom var under dylika förhållanden
ingen allvarlig och noggrannare uppsigl att förvänta.

Rådet utgjorde den myndighet, som uäst
konungen borde beifra felen. ]\Ien ingen bland dessa herrar

’) Se 18. 408—169.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/24/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free