Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att rådet var orsak till härens förluster och till
fre-dens fördröjande, euiedan det ej skaffat medel alt med
kraft föra och afslula kriget. Att för häftigt lägga
skattebördorna på de få rika, som funnos i landet,
ansågs äfven vådligt; ty vid första försök i sådan
väg skulle dessa, för det mesta varande ulländningar,
genast rymma riket. *) A andra sidan hade en
mångfaldigt upprepad erfarenhet lärt rådet, att genom
föreställningar hos konungen stod ingenting att vinna.
Inder loppet af åren 1706 och 1707 blefvo ock
sådana i mindre antal afgilna, troligen äfven derföre, alt
konungen, under vistelsen i det rika Sachsen, mindre
än förut tog sina undersåtares krafter i anspråk.
Hufvodorsaken till Karls döfhet vid rådets
föreställningar var utan tvifvel hans begär att afsätta
August, och hans längtan efler krig och krigsära.
Smärre bidragande orsaker funnos ock. Han tyckes
hafva misstänkt, att rådets ifver för fred med Polen
kom af begär att fästa Sverge vid antingen franska
eller holländsk-engelska partiet, allt efler som
ifrågavarande rådsherre var eller troddes vara genom mutor
vunnen. Gissningen torde de första åren ej hafva
saknat allt skäl. Men från och med 1702 hafva
råds-herrarnas böner om fred med Polen otvifvelaktigt
fö-restalvats af verklig kärlek till fäderneslandet och af
fruktan för Rysslands växande rnagt. — En annan
orsak till Karls köld var. att några personer påstodo. det
rådets längtan efter fred härledde sig från afuud öfver
det stora inflytande, Piper genom kriget fick tillfälle
att som ensam rådgifvare utöfva. — En tredje orsak
var, aft Karl. enligt några personers förespeglingar, icke
trodde nöden i fäderneslandet så stor, som
rådslier-rarua densamma beskrefvo, och, som man sade, med
tlit öfverdrefvo; ulan att dessas framställningar kommo
dels från begär aft ställa sig in hos det skattdragande
folkel, dels frän personlig beqvämlighet och egennytta.
’) Fr. min br. d. 2 Juni 170G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
