Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sia rådsherrarna, visade* i rikets närvarande nöd, en
fosterlandskärlek, som i värma ocli oegennytta
näppeligen kan öfverlräffas, om ock åtskilligt kan invändas
mot utförbarheten. Han föreslog, att man skulle först
belåna kronans gods och räntor så langt möjligt; men
att sedermera ti varje rikets förmögnare innevånare
borde förskjuta stalen alla sina enskilda medel, och
tlet utan pant och utan ränta. Häremot satte sig
Horn och i synnerhet Wrede, påstående, att de lån.
som på slika villkor erhölles, blefve så små och så
få, att kronau deraf icke bekomme någon bjelp. De
ville i stället följa konungens förordning om
räntebärande låns uppjagande på riktig och motsvarande pant.
Tvisten härom mellan Wrede och Gyllenstierna fördes
vid sjelfva rådsbordet med så mycken hetta, att
Falkenberg måste medla förlikning. Gyllenstierna blef
slutligen ensam om silt förslag, hvars verkställighet
de andra tyckas bafva ansett omöjlig. *) — En annan
orsak till oro och oenighet var den svärmiske och
besynnerlige grefve Karl Gustaf Frölich, hvilken
konungen insatt i rådet, och som derstädes i strid mot
sina kamrater understödde Karls krigiska ihärdighet
och stränga fordringar; och blef tillbaka af Karl
upprätthållen och understödd. — Ett tredje och mer
allmänt verkande oenighetsfrö låg i de redan omtalade
olika tronföljareplanerna. — Ett fjerde bör ej heller
förbises. Vi mena en nu först framträdande olikhet
mellan den gamla och nya tiden; mellan de åsigter,
som lågo till grund för Karl den elftes envälde och
dem, som sedermera bildade Sverges frihetstid, i
spetsen för de förra stod ännu Fabian Wrede, som
hjelpt till att införa samma envälde och sett dess
välgörande verkningar under Karl den elfte. l*ä andra
sidan började Arvid Horn låla framskymta sin
benägenhet för ett friare statsskick, sina önskningar om
riksdag och om folkets hörande i frågor angående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
