- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 24. Karl den tolftes regering. H. 4. Sverige och svenskarna under konungens frånvaro 1700-1712 /
92

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/

Vid ryktet om dessa rustningar och rörelser,
fruktade danskarna i Karlshamn att blifva afskurna
ocli drogo sig derföre hastigt tillbaka till
hufvudstyr-kan i Kristianstad. Genom falska budkaflar inbillade
dem Steubock, att hart ämnade angripa sistnämnde
stad. Danskarna nedrefvo derföre några broar och
satte sig i försvarsstånd. Men Stenbock hade i
stället beslutit afskära dem från Helsingborg och
skyndade derföre att besätta de t vå öfver Rönneå gående
vägarna vid Foresla och Hasslebro. Underrättelser»
härom injagade bos danskarna en oförklarlig
skrämsel. De uppbröto skyndsamt frän Kristianstad, togo
en omväg ät söder förbi Lund och lyckades så
undkomma till Helsingborg. Här stannade de utanför
staden i ett fördelaktigt läger och erhöllo förstärkning
från Danmark. Men af mödor och barm öfver det
misslyckade fälttåget, hade Reventlov insjuknat så, att
han måste fraktas öfver till Seland, hvarefter befälet
anförtroddes åt Georg Rantzau, en utmärkt tapper,
meu mindre försigtig härförare.

Några säga, att Stenbock kunnat helt och hållet
afskära danskarnas återtåg; men att han icke velat,
ty han önskade se Skåne så snart möjligt befriadt
från fiender och krigsbördor. Andra säga, ocb
kanske med mera skäl, att han ville men icke förmådde
verkställa en sådan rörelse. Det oöfvade folket var
nog villigt, till och med ifrigt, då det gällde att
strida; meu deremot föga vant vid besvären af ett
långvarigare fälttåg. Tillräckliga förråder hade ej heller
kunnat anskaffas, och bönderna gynnade mer sina
gamla landsmän, danskarna, än sina nya, svenskarna.
Bristen på matvaror blef stor; mänga unga soldater
dignade af mattighet, och den ena rastedagen måste
tagas efter den andra. Under tiden gjorde Stenbock
en utflykt till Malmö, der han lyckades öfvertala
bor-gerskapfi fill något understöd, hvarjemnte lian derifråu
hämtade förstärkning i folk och artilleri. Fast
danskarna således icke kunde hindras från återtåg, blefvo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/24/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free