Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kaså från Finnland, der tsaren också borttog Kexhoitn
och Wiborg; — likaså från Est- och Liffland, der han
tog de två sista fästningarna Riga och Revel, så att
i och ined detsamma dessa östanhafsländer verkeligen
togo för alltid Farväl af Sverge. Från alla håll blef
regeringen i Stockholm sålunda bestormad med de
mest förtviflade böner om manskap, förråd och
penningar. När nu samma regering, för att anskaffa allt
detta, frågade länsstyrelserna efter influtna medel, och
om möjligheten af nya gerder, svarades allmänt och
högljudt, att föga fanns i kassorna; att folket ej
mäg-tade gifva mer; och att de redan påbudna skatterna
ofta kunde blott genom utmätning bekommas; och
sanningen af allt detta ådagalades icke blott af
restläng-der och ögonvittnen, utan ock af llere upplopp. I sä
olycklig belägenhet, hade rådet intet annat medel än
att efter bästa förstånd dela statens små tillgångar
mellan hvar och en af fienden hotad landsort. Sålunda
fick ingendera hälften, kanske knappt fjerdedelen af
sitt behof. Alla blefvo missnöjde, alla knölade; men
ingen kunde till fullo bjelpas. 1 ett bref till Stenbock
af den 23 Juli 1710 skref Arvid Horn: i a/l vår nöd
går mig ingenting sä djupt till sinnes, som all vi ej
hunna tillräckligt understödja min herr broder,
hvil-ken med sä berömligt nit och sä mycket mod och
fosterlandskärlek befordrat vär konungs och dess rikes
bästa. Men hvad kan man göra mot sjelfva
omöjligheten? Min herr bror har till sitt största beröm vetat
hjelpa sig fram, oaktadt all brist och svårighet. Men
de, som göra sä, äro icke mänga, o. s. v.
Ursäkterna kunde likväl bvarken afhjelpa nöden eller hejda
missuöjet. När Stenbock, hotad af en ny landstigning
från Seland, icke fick så mycken och så snar hjelp.
han önskade, skref han till rådet och till statskontoret
i så häftiga ordalag, att det förra bad honom tillhålla
handskrifvaren, att icke begagna retsamma uttryck;
emedan sådant ingalunda kunde tålas. Stenbock
ursäktade sig och det goda förståndet tyckes hafva åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
