Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att tsaren lyckats genom Pruth-freden slippa frän
turkiska kriget. Nn repade konung Fredrik åter mod
och frampå sommaren 1711 blefvo Sverges
fredsför-slag äfven af sådan orsak fruktlösa.
TRETTONDE KAPITLET.
RIKSMÖTET 1710.
(jeuom konungens långvariga ocli långväga
frånvaro och genom den ringa magt. som blifvit åt rådet
anförtrodd. *) kunde slutligen ingendera med
vederbörligt eftertryck upprätthålla ordning och laglydnad, mindst
i så svåra tider, som de dåvarande.
Karls namn. anseende och ärfda envåldsmagt hade
väl gällt i det längsta. Men många började tröttna:
andra trodde, eller låtsade tro. antingen, att han ej
kände landets nöd, eller ock, att de tryckande
befallningarna icke komrao från honom. Häraf slappades
lydnaden: likaså genom ryktena om hans äfventyrliga
företag, krigslystnad, besynnerliga själstillstånd, till
och med död. Man trodde än det ena, än det andra,
och sinnesstämningen blef betänklig. Här och der
hvi-skades om. huru ständerna [ordom afsatl Erik den
fjortonde, hvilken likväl ej skadat Sverge sä mycket,
som Karl den tolfte gjort. En statshvälfning tycktes
ej osannolik; och man såg några rådsherrar och
främmande sändebud ställa sig in hos llrika Eleonora,
såsom Sverges snart blifvaude drottning. 2) Under
sådana förhållanden mägtade den i ett atlägset fjerrau
dröjande konungen ej längre att med sitt blotta namn
och sina bref tysta stormen och lugna sinnena.
’) Se sid. 1 — 43.
!) Fr. min. br i Jan.—Febr. 4740.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
