Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tnnga. På andra eller tredje dagen visade sig eu bård,
öm och snart blånande böld. Den kallades pä latin
Bubo; deraf namnet Bubonpesten. Om den mognade,
var räddning möjlig; eljest infann sig snart ett
våldsamt raseri, någon gång en slags hänryckt
förtjusning ända in i sista ögonblicket. Man anmärkte, att
den rätlade sig efter vinden, tilltog vid sunnan, men
vek nndan för nordan. För det mesta var dock
luftkretsen lugn. nästan orörlig, fylld af en tjock, ohälsosam
dimma; utan regn, utan frost, utan eu enda solglimt.
Om ett glas vatten, vin eller mjölk ställdes under bar
himmel öfver natten, fanns det morgonen derpå
öfver-draget af eu oren färgskimrande hinna; ett nybakadt
bröd likaså af mögel, standom grönt eller gulaktigt;
och så giftigt, att hundar, som ato deraf, dogo.
Röken steg ej upp i laften utan smög utefter marken.
Denna var höljd af krällaude mask och ohyra.
Der-emot försvunno foglarna, och en mängd boskap stupade.
Alla samqväm och större begrafningar voro
förbjudna. Liken skulle genast efter aflidandet läggas
hvar med sitt lakan i kistan och begrafvas. För de
fattigas räkning kommo stora åkdon, gjorda som
trossvagnar och körda af kuskar, klädda i svarta
vaxduks-kappor, hvilka, farande utefter gatorna, afhämtade de
döda: stundom alltför många på en gång, så att
huf-vud och ben slängde fram och tillbaka utom åkdonet.
Många sjuknade vid blotta åsynen af sådant elände.
Stadens kyrkogårdar räckte ej till. Man invigde då
andra aflägsna begrafningsplatser, der de döda i stora
gropar nedkastades. Men flere slägter ville alldeles
icke hafva sina anhöriga så jordade, utan bland
för-fädren och i skuggan af sin sockenkyrkas murar.
Många smugo sig dertill hemligen och nattetid. Andra
gjorde det med våld. I Karlshamn tillställde
folkmassan ett uppror och förde sina lik från pestgrafvarna
och till gamla kyrkogården inne i staden; hviiket, så
väl det ena som det anära, ökade smittan och
villervallan. I allmänhet upplöstes all ordning, både lagens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
