Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Icke konungen! svarades af många redan då »cl»
åfven sedermera. Folkmassan, då lör liden utan
ledning af någon slags fri yttranderätt, antog livad mau
förestafvade, således ock, att motgångarna voro ett
Guds straff för folkets synder, eller ock en följd af
rådets fel. Ocli huru kunde mängden föreställa sig,
att deras konung, som var sä tapper, sä tarllig, så
dygdig, sa Gudfruktig, att han skulle hafva framkallat
olyckorna? Förtjusningen öfver hans egenskaper och
bragder glödde ännu varm i deras hjertan; och än
mer i skaldernas. Vid nyåret 1710 hade Rnnins af
blotta bibelspråk hopsatt en Svea rikes böneskrift till
Gud allsmägtig, hvilken uttalade sängarens glödande
beundran för krigsäran och hans hänryckta deltagande
i konungens drömmar om nya underbara segrar.
Skriften var ock ett uttryck at svenska folkets lefvande
Gudsfruktan, starka förtröstan, varma konungakärlek,
allt genomträngdt af det gamla vikingalynnets beundran
för bragder och eröfringar. Se här, hur Runius talar
och beder! O Herre! Vi tänka pä den gamla tiden
och pä de förra är, dä konungen fröjdade sig i Din
kraft; dä Du gaf honom hans hjer tas önskan och
förvägrade icke, hvad hans mun bad; utan lade lof
och prydelse på honom och satte en gyllene krona på,
hans hufvud. — Men nu förkastar Du Din smorda,
trampar hans krona till jorden och borttager hans
svärds kraft, sä att han ingen seger vinner i striden.
Sinom yrannom Ur han vorden ett begabberi. De
tänka och tassla ondt om honom, och att han aldrig
skall återkomma. Men det är vår ondskas skull, att
vi så plägade varda. Vi hafva afvikit frän Dig;
fördenskull blifva de krigsmän förvandlade till
qvin-nor, /andsens porlar öppnas fiendom, och vära fasta
städer falla som mogna /ikon, dä man trädet skakar.
Men Herre, tänk uppå Din David; ty han hafver lust
till Dig! Hjelp honom frän de starka fiender, som
honom i nödens stund angripit! Hjelp honom frän
det irätosamma folket af djupt mål och otydlig tunga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
