Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man liar svårt alt göra sig ett begrepp om det sätt,
Ii varpå konungen betraktade dessa sina nndersåtare,
då lian år efter år hörde omtalas, hur folkmängden
miDskades, nöden ökades och det ena hundratalet
hemman hlef öde efter det andra; men det oaktadt
fortfor att med oupphörliga krig störta samma folk
än längre ned i eländets djnp. Han tycktes stnndom
icke vilja tro pa tillvaron af denna nöd, detta elände;
ehuru rådet oupphörligen från 1701 hade i mer och
mer bevekliga ordalag desamma beskrifvit.
Besynnerligt. om han ej trodde dessa försäkringar! An
besynnerligare. om han trodde men icke handlade
der-efter! Och detta sednarc gjorde han ej. Det
hemmavarande folket blef tvärtom betraktadt och behandladt
som den grundval, Ii vilken, osedd och obemärkt, sknlle
uppbära det höga vårdtorn, från hvars spira Karls och
hans kämpars krigsära spred ett sken, så bländande
och starkt, att dess glans, likt den af Sesostris’s och
Alexanders bragder, sträckte sig öfver alla land och
genom alla tidsåldrar. Ehuru den förtryckta
grundvalen höll på att försvinna i djupet. lågade dock ännu i
höjden tornspirans skimmer. Folket blef »offret»,
hären »offerflamman.■» Karl mente väl, att det borde så
vara? Han tycktes vilja, för sig och svenskarna,
hafva gällande de gamla germanernas krigiska
åsig-ter, enligt bvilka, såsom Tacitus säger, det är
skamligt för fursten att öfverträffas i tapper het; skamligt
för kämparna att ej likna fursten i mod; nesligt och
för hela lifstiden ett brännmärke att, sjelf räddad,
återvända hem från den strid, der fursten fallit. Att
skydda och försvara honom, att sammansmälta sina
bragder med hans; se der deras högsta åträ, deras
dyraste samvetspligt! Furstarna strida för segren,
kämparna för fursten. Folket sjelft hatar lugnet och
freden; men älskar striderna och äran. I)et söker
fiender och faror, häldre än att plöja jord och afbidu
skördar. Vekling och stackare kallas enhvar, som,
förvärfvar med svett, hvad han kan rinna med blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
