- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
46

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mycket hemlig, men drefs åtminstone hittills på fallt
allvar af båda de främmande furstarna.

Knappt landstigen på Rügen, möttes Stenbock
omigen af ungefär samma förslag, fastän dolda under
rådplägningar om fångarnas utvexling och om allmän
ired; och nu mera drifna mindre af Preussen än af
August sjelf. Stenbock och sachsiska gunstlingen
Fleming höllo hemliga samtal om nämnde mot
Ryssland riktade plan. Tänk! skref Stenbock till Fleming,
tänk, min käre broder, hvilken välgerning du skulle
bevisa hela Europa genom att sätta en dam mot den
öfversvämning, hvarmed vår rysska granne hotar. —
Saken, svarade Fleming, är svär; men jag skall
troget arbeta derpä. August sjelf beklagade, att han,
hindrad af Menschikows närvaro, ej fick tala med
Stenbock sä fritt, som han ville.

Stenbocks uppförande började dock vid denna tid
blifva något tvetydigt. Sjuklig och med bedragna
förhoppningar, önskade han visserligen, att en allmän
fred, eller åtminstone en förlikning med August måtte
komma till stånd. Men han fruktade, att Karl aldrig
skulle gilla andra sidans oeftergiiliga villkor, om
Augusts qvarblifvande i Polen. I början vågade
fördenskull icke Stenbock sjelf ingå på någonting sådant.
1 bref till Karl har han tvärtom haft gäckade tal om
Stanislai afsigt att nedlägga kronan, och beskrifvit,
huru denne, som en from och dygdig herre, umgicks
med klostertankar och filosofiska drömmar. Stanislaus
var likväl envis, och den tryckande nödeu tvang
slutligen Stenbock att inlåta sig i nämnde plan. Af
fraktan för Karls misshag, ville han dock förskansa sig
bakom Stanislaus och sina krigskamrater. Dessa
sammankallades till en gemensam öfverläggning, hvarvid
Stanislaus framställde först omöjligheten för Sverge
att bära det nuvarande kriget, och sedermera sin egen
beredvillighet att för Sverges och dess konungs
räddning nedlägga polska kronan. Alla generalerna
betygade sin redebogenhet att med blind lydnad uppoffra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/25/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free