- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
52

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

företaga en sä oerhörd och oförsvarlig sak, som att
utan vår serskilda fullmagi sluta ett stilleständ. Edert
förfarande strider tvärtemot vår fördel, hvarföre vi
detsamma alldeles ogilla. Vi befalla eder ml att,
enligt eder undersätliga pligt och lydnad, genast vid
ankomsten af detta bref upphäfva slilleständet och
angripa fienden, och detta utan att låta eder hindras af
några gifna löften, hvilka är o og ill tiga, emedan de
tillkommit mot vår befallning. Hädanefter skolen
förr våga det allra yttersta, än göra något, som
strider mot våra föreskrifter. Detta bannebref befallde
Karl skulle för Slenbock uppläsas i närvaro af alla
generalspersoner ocli regemenlsofficerare. Det tyckes
»lock ej liafva kommit fram förr. än i April 1713, när
Stenbock redan var innesluten i Tönningen.

Men redan långt förut fick nämnde fältherre veta,
att Karl högeligen ogillade icke blott stilleständet utan
ock laget till Mecklenburg i stället för till Polen.
Detta oroade och bragle honom alldeles ur jemnvigten.
Han vågade ej numera att inför den retade konungen
öppet vidhålla sin tillförene uttalade åsigt om
vapen-hvilans och fredens nödvändighet; utan tillgrep
hvar-jehanda sätt att urskulda sig sjelf och det afslntade
stilleständet; t. ex. att det skett pä konung Stanislai
befallning; — att det skett mot Stenbocks vilja; —
att Stenbock aldrig haft med det samma och med
fredsunderhandlingen något allvar, utan blott velat
vinna tid, o. s. v. Det är sorgligt att läsa dylika
ord. Men del var icke blott Stenbock, utan ock Horn.
Vellingk, Tessin, Nils Gyllenstierna, ja nästan alla
rikets förnämsta män. som uuder denna mer och mer
förfärliga riksstorm svigtade fram och tillbaka för de
vexlande vågorna af konungens orubbliga vilja och
hotande vrede å ena sidau, och å den andra af
fäderneslandets vävande olyckor och blifvande undergång.
Ingen visste rätt, hvad han skulle göra eller företaga.
När Vellingk fick veta, att Karl helt och hållet
förkastat Preussens och Stanislai anbud, skref han: jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/25/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free