- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
58

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allt manskapet icke hunnit samlas. Stenbock begaf
sig derföre, som berättailt ;ir, till Tyskland, med livad
som förefauns; och efter utdelad befallning, att det
öf-riga skulle ofördröjligen komma efter.

Men vi halva seit, huru det gick med hans egen
fraklllotla; huru dess eua del af danskarna förstördes
utanför Rügen, och huru den andra llydde tillbaka till
Karlshamn. Dagen efter dess återkomst skyndade
landshöfding Adlersten dit, sammankallade skeppare
och sjöfolk och sökte öfvertala dem att genast
åter-vända till Pommern. Men de fordrade att dessförinnan
bekomma innestående löner och frakter; och derjemute
iid till de skadade skeppens iständsättande. För de
små farkosterna och dessas besättningar kräfdes
numera också lika aflöning, som för de omtalade slora
spauiefararnas. Adlersten hade hvarkeo medel eller
magt att på eget bevåg detta algöra. Förfrågningar
skulle skickas till och svar inväntas fråu Stockholm,
och detta drog länge ut. Sjöfolket blef än mera
upp-skrämdt. då det snart lick veta, huru de qvarlemnade
kamraternas fartyg blifvit utanför Riigeu tagna eller
brända. Redarne förbjödo dem ock att gå ur stället,
innan ofvannämnda fordringar blifvit fullgjorda.
Sjömännen förde nu sin talan så djerff, att Adlersten,
uppretad, sökte med en örfil tysta en bland de
oförsyntaste; hvarpå de andra hotade gä hem och
öfver-gifva alltsammans.

I Stockholm hade emellertid rådet och i
synnerhet Arvid Horn sökt påskynda denna sednare
utrustning; och, emedan kronan icke egde några medel,
tyckes rådet hafva omigen pä 1713 års skatter skaffat
enskilda förskott. ’) Penningar nedkommo till
Adlersten, och i medlet af Oktober var det mesta, som
hörde till den andra fraktresan, i ordning. Af fruktan
för dauska örlogsflotfan, vågade likväl
lasldragare-skeppen icke utan skydd af den svenska begifva sig

’) Råd sprot. Okt. 1712.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/25/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free