- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
84

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin harm, icke framkom till Tönningen förr än två
dagar, sedan de första svenska regementerna i staden
iu-ryckt. Tillika hade Kristian August befallt, att Stambke
skulle få fritt tillträde till dervarande arkiv, som det
bette, för att uppsöka några gamla bref; men som
man trodde, för att borttaga alla papper, som kunde
pä något sätt röja det falska spel, Kristian August
och Görtz bade i denna sak bedrifvit. Den försigtige
Wolf visste dock att gäcka en plan, hvilkea skulle
bafva blottställt bonom sjelf såsom ensam ansvarig för
svenskarnas iusläppande.

Stenbock, mer och mer instängd, förutsåg
omöjligheten af att kunna till strid tvinga och än mer att
kunna besegra deu mångdubbelt starkare fienden; —
omöjligheten af att i längden finna på den lilla hallon,
eller inom Tönningens murar, underhåll åt sitt folk;

— nära nog också omöjligheten af att sjöledes
bekomma bjelp, emedan fienderna suart besatte med sina
troppar Eiderns utanför liggande båda stränder, och
med sina fartyg dess utlopp. Han beslöt våga ett
djerft försök att slå sig igenom, antingen uppåt
Jut-laud, eller nedåt Tyskland. Först vände han sig norr
ut; meu blef genast tillbakadrifven. Då beslöt han gå
ät söder. Farkostar och bro virke blefvo i hemlighet
anskatfade; hvarpå under en mörk vinternatt några
troppar sattes öfver Eidern. De andra skulle genast
följa efter och derpå skyndsamt tåga söderut, iunau
de kunde hinnas af fienderna, som stodo uorr om
Eiderns och Trenns vattendrag. Förslaget var så väl
uttänkt och utfördt, som omständigheterna tilläto. Men
när första delen af tropparna kommit öfver, uppstod
en så häftig storm, att de andra ej kunde följa
efter. Ovädret fortfor i två dagar och så häftigt, att
det alldeles hindrade öfverskeppuingen. Emellertid
fingo fienderna underrättelse om rörelsen och drogo
sina troppmassor åt den sidan. Ett ständigt regnande
gjorde ock vägarna utomordentligt svåra. Företaget
misslyckades. Det var. som sjelfva naturkrafterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/25/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free