- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
94

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

under åren 1710—1712 oita berömt Stenbock och
sökt understödja dess afsigter. Det var också just
Arvid Horn och Nils Gyllenstierna, som våren 1712
i Wadstena öfvertalade Stenbock att resa till
Stockholm och söka genom sitt personliga anseende och
sin vältalighet anskaffa medel till det stora företaget.
De liksom hela rådet sökte ock med egna betydliga
bidrag understödja planen, och att svårigheten vid
nödiga medels anskaffande var en verklighet och icke
en dikt, blef vid andra tillfällen af Stenbock sjelf
er-kändt, och ådagalades på det tydligaste genom de
inånga upproriska rörelser, som i landet föreföllo.

Huru kunde då Stenbock framkasta dylika, till
största delen ogrundade beskyllningar? Flere
orsaker dertill äro redan omtalade; t. ex. partinitet,
misstänksamheten, den tilltagande sjukligheten, de svikna
förhoppningarna, de hotande olyckorna, oron för det
blifvande ansvaret; hvilka omständigheter tillsammans
uppjagade inbillningskraften och störde sinnets
jemn-vigt. Ännu ett skäl förefinnes. Rådet hade länge
och envist motsatt sig det tillämnade
pommerskt-polska fälttåget och förutsagt dess olyckliga utgång.
Stenbock kunde alltså med skäl misstänka
olyckspro-fetens tillfredsställelse öfver att hafva varit sannspådd.
Men han hade derföre ej rättighet att tyda den som
en glädje öfver sjelfva olyckan; än mindre att skicka
en sådan tydning ut hland allmänheten. Möjligt, ja
troligt är, att man här och der anställt måhända
gäckande jemnförelser mellan Stenbocks lysande löften
och de derpå följande sorgliga verkligheterua. Men
töga troligt är, att någon svensk man velat dessa
sednare framkalla eller kunnat öfver dem känna någon
glädje.

Ofvannämnde bref, skrifvet af Stenbock, svenska
folkets gunstling, skulle emellertid väcka stort
uppseende. reta allmänheten, nedsätta rådet och således
öka villervallan. Stenbock har måhända insett detta
och fördröjt brefvets afsändande. Det var skrifvet den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/25/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free