- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
122

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dan. hvadau depna beskattning biet’ i början här och
der väl mottagen. Men då det lörra sätlet blott i
några punkter tillät sjelfbeskattuing ocb frestade till
oärliga uppgifter, så var, enligt detta sednare, hela
krigsgerden utan undantag blottställd för och lockande
till ett sådant bedrägeri. Karl sökte visserligen lormå
undersåtrarna att uppskatta sig sjelfva så högt som
möjligt; ty, sade han, det skulle inför konung och
medborgare lända dem till ära att hafva förkofral
sig; och ju högre summan af rikets förmögenhet
uppstege, desto mindre hlefve den procent, som af
densamma behöfde utskrifvas. Några bland hans
närmaste omgifniug, Miillern, Axel Sparre, Feif, m. II.,
före-gingo ock de andra med höga sjelfbeskattningar;
somliga af fosterlandskärlek, andra af tvång. Del är just
icke med god vilja, skref Feif, som jag uppgifver
mig ega mer, än jag eger. ’) Men dessa exempel
verkade föga. 1 öfrigt var förordningen tämligen
sträng. Ödeshemman skulle skatta, som vore de i fullt
bruk; ty, hette det, skattefrihet skulle blifva en
ytlcr-ligare lockelse att låta dem ligga ohäfdade. Om någon
icke ordentligt betalte denna sin krigsgerd, blef
npp-hördsmanuen bemyndigad och älaggd att genom låu
hos andra fylla bristen och sedermera densamma med
25 procents ränta hos den tredskande utsöka.

På länge visste man icke hvem, som var
upp-hofsman till denna nya förordning. Några gissade på
den nu i hög gunst varande Jakob Reenstierna, en
slug. erfaren, lärd och driftig herre; men af många
anSiCdd som en opålitlig pratmakare och egennyttig
lyckosmed. -) Han nekade dock envist till
författare-skapet.:i) Andra gissade på Kasten Feif; andra på

’) Moraths sam i. på Kaller sta. Feif (ill Keenstierna
d. 20 Maj 1714.

2) F r. min. br. d. 14 OKI. 1712.

sj Rådsprot. d. 22 Jan 4714.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/25/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free