- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
152

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dag; dock hora sländerna der ad föreställa endast
svarande parten, på del konglig majestäts höghet icke må
nedsättas. Hora instämde och påminte om, liaru
angeläget det var för rådsherrarna sjelfva att genom én
riksdag befria sig från regerings-ansvaret. Karl
Gyllen-stierna omtalade, hurn det lägre folket var så nppretadt
mot rådet, att hoparna torde tillgripa förtvillade beslnt,
om ej riksdag komme emellan och upplyste om sanna
förhållandet. Den ende, som afstyrkte, var Frölich. Han
ville i stället iitskrifva en förmögenhetsskatt af fyra
procent enligt konungens nya krigsgerdsförordning. Man
invände, att landshöfdingarna tillkännagifvit, huru folket
icke kunde betala det, som redan utskrifvits; och Horn
tilläde: att nu fordra fyra procent, det vore att
plundra hans majestäts undersåtare. Jag har sagt och
säger ännu, att kronan må ger na taga allt, hrad jag
enskildl eger; men jag kan ej tillstyrka en så
okristlig behandling mot andra. Kiksdagens
sammankallande blef gilladt af alla närvarande rådsherrar, utom af
Frölich. Men äfven de frånvarandes tänkesätt skulle
inhämtas. Två bland dem, de i Karlskrona varande
Hans Wachtmeister och Gustaf Cronhielm, gåfvo till
svar, att de saknade tillräcklig kännedom om rikets
belägenhet; alt de visserligen tyckte de anförda skälen
till mötet vara så välgrundade och välsinnade som
möjligt; men ansåge bäst dröja, tills konungens svar
kommit: hiildst denne förut ogillat slika
sammankomster, af h vilka svåra följder äfven kunde föranledas.
Denna motsägelse gjorde de andra tveksamma.
Der-(¡11 kom, att Ulrika Eleonora misstrodde rådet och
undandrog sig all delaktighet i företaget. ’) Svåra voro
ock de rykten, som här och der spriddes bland folket,
och till och med inberättades till Tnrkiet; nämllgeo.
att man ville sammankalla en riksdag endast för att
dervid afsätta konungen. Alla dessa omständigheter
oroade rådsherrarna, och de beslöto uppskjnla saken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/25/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free