- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
163

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

partiet genom den ofta närnuda rysska
äktenskapsförbindelsen. För hertigen af Holsteiu talade ock deu
blifvande fribetstldeos förkämpar, hland andra Arvid
Horn och Nils Gyllenstierna. Dessa ville då för tiden
icke hafva Ulrika Eleonora till tronföljarinna; emedan
de fruktade, att hon. i egenskap af laglig arfvinge.
skulle söka och lyckas bibehålla envåldsniagten.
Deras plan våren 1713 och efter kalabaliken skall hafva
varit den, att, i häudelse af konungeus frånfälle eller
beständiga bortovaro, låta genom den under
Gyllen-stierna stående hären utropa Karl Fredrik till konung ’)
och under dess minderårighet afskaffa enväldet samt
införa ett lagbundet regeringssätl. Genom denna plan
arbetade Horn å ena sidan för den samhällsfrihet, han
älskade, och å den andra för den unga furste, hvars
uppfostran var honom anförtrodd. Man säger ock, att
han sökte skrämma Ulrika Eleonora, ena gången medelst
beskrifuingar om alla de mödor och allt det ansvar, som
skulle åtfölja det ifrågavarande regentskapet; en annan
gång medelst beskrifning om farorna för ett rysskt
anfall mot Stockholm. Han sades vilja på sistnämnde
sätt locka henne att vika undan till någon af
landsorterna, hvarigenom bolsteinska partiet skulle få i
huf-vudstaden fritt fält för bedrifvandet al’ sina planer.
Men om sådana afsigter verkligeu förefunnits, tyckes
prinsessan hafva anat dem. ty hon stannade qvar i
Stockholm. Men med regentskapet blef ännu ingenting
utaf; ty, hotte det, hon misstrodde upprigtigheteu af
rådets anbud. Del ville väl säga: hon önskade
upprätthålla. rådet deremot afskatfa enväldet; och
ingendera ville ännu gifva efter. Detta allt föreföll våren
och midsommarstiden 1713.

Under sommaren samma år iikades olyckorna,
nöden och missnöjet, och del på ett förfärande sätt,
såsom förut redan berätladt är, och mången väntade
ett rysskt anfall mot sjelfva Stockholm. Den fara.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/25/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free