- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
199

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BRYTNINGEN MELLAN RÄDET OCH STÄNDERNA
RÖRANDE PRINSESSANS REGENTSKAP.

Men redan innan detta bref bann afsändas,
frambröt omigeu och med oemotståndlig fart den andra
åsigten; nämligen, att man borde genast och
obero-eude af konungen skaffa landet fred. Då rådet icke
velat låna sig härtill, hade mänga fallit på den tanken,
att man borde åt Ulrika Eleonora såsom
riksförestån-darinna gifva i uppdrag att under konungens frånvaro
och med hans magt styra riket och afsluta fred. Yår
framställning af öfveriäggniugarua härom må för
re-digbeteus skull ordnas efter tidsföljden.

Den 16’ Februari.

Bönderna flngo deu tiden blott sällan deltaga i
hemliga utskottets göromål. Medau nu detta sednare
höll ofvanberättade öfverläggningar om fredsverket, har
bondeståndet, som det säges, under ledning af major
Stierneld uppsatt en egen skrifvelse, hvilken tog ut
hela det ifrågavarande steget. Derföre och såsom
föreslagen af ett helt riksstånd, blef deras uppsats
den punkt, kring hvilken öfverlägguiugarna snart
uteslutande livälfdes. Hufvudinuebållet var, att, emedan
fred ej kunde erhållas, så framt icke inom riket
funnes någon person, som hade magt att en sådan
afsluta, och emedan konungen vore allt för långt borta;
så borde man bedja prinsessan att under tiden
förvalta hans syssla och skaffa riket fred. Bönderna,
stolta öfver att bafva framkommit med ett i deras
lycke så välgörande förslag, voro ifriga pä dess
ge-nomdrifvaude. De begärde intyg om, att en dylik
deras skrift blifvit till hemliga utskottet framlemnad. De
ville med sådant bevis sedermera inför hemmavarande
ståndsbröder ådagalägga, alt de till fredens vinnande
gjort allt, hvad i deras förmåga stått; ty eljest, hette

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/25/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free