- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
205

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och myndighet kiga sig regeringen an. Om delta icke
skulle vara alldeles efter lagen, sd gäller här del
fransyska ordspråket: »la necessité na ni roi, ni loi.» ’)
Skulle ett sådant hennes utnämnande icke låta sig
göra, sä kan man med den forntida lärda biskopen
säga: »att bland alla olyckor är den störst, när
hjel-»pen slår genast till buds; men den, som kan, icke
»vill, och den, som vill, icke får densamma använda.»
Den myndighet, prinsessan behöfcer för att slula fred
och frälsa riket, kan dock, enligt Guds, naturens och
nödens lag, ät henne af ständerna uppdragas. Alt
de i slika fåll hafva dertill magt och rättighet, kan
icke dragas i tvifvel, dä man besinnar, hvad som
hände under Sigismunds och Karl den niondes tider;
och sedermera är 1660, när ständerna bekräftade
arfsr ätt och regeringsform samt ändrade konung Karl
den tiondes testamente och befullmägligade den
säme-delst ordnade nya förmyndarestyrelsen. Samma magt
ega ständerna ännu, och några bland dem böra
stan-. na i hufvudstaden för att ä de öfr igas vägnar gifca
större säkerhet och styrka åt hennes konglige höghets
och rådets styrelse. I slutet åberopades Bernardi ord:
pacem vero contemnentes et gloriam appetentes, pacem
perdunt et gloriam. -) Denna skrift blef den 1 Mars
på riddarhuset uppläst, och under mycket bifall. Mau
började högljudt ropa på prinsessans utnämnande till
regentinna. Hamillon anmärkte, att enligt Miillorns
bref kunde man hoppas, att konungen sjelf skulle sluta
fred, hvadan en sådan utnämning icke beböfdes. Men
Lejonmarck svarade: Mullerns bref bevisar icke, att
konungen tagit ett enda steg till fredens erhållande;

’) Nöden bryr sig hvarken om konung eller lag.—
Så stod i första skriften. Sedermera sattes i stallet
latinska frasen: Ne ces si t as si b i ipsa lex est-, d. v. s.
nöden har ingen lag.

5) De, som förakta fred och jaga efter ära, gå
slutligen miste om både fred och ära.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/25/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free