- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
211

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvars vilja vi böra lycla. Prinsessan sade: eder goda
mening mot mig går så långt, att den sätter mig i
förlägenhet; men jag kan ej göra något emot
konungens föreskrift. Dessa voro de enda ord, hon med
egen mun yttrade mot sina riddarhusvänner, det euda
matta ogillandet af deras förehafvande. Men Horn
fortfor alltjemnt att i hennes namn varna och banna
dem, hvarigenom hon sattes i nödvändighet att
antingen motsäga Horn och öppet försvara deras
halfupp-roriska företag, eller ock att genom tystnadens bifall
göra till sina de ord, Horn påstod sig å hennes
vägnar uttala. När denne bannat dem, tilläde han
nämligen : hvad jag säger eder, det säger jag eder efter
hennes konglig höghets och rådets befallning. Också
vid flere andra tillfällen under samtalet, sökte han och
de andra rådsherrarna att hos de förekallade inprägla,
huru den tigande prinsessan, likväl på samma sätt
som rådet, ogillade ständernas förslag. Det var
Cron-hielm, Tessin, Falkenberg och Nils Gyllenstierna, som
förde friaste språket; med undantag dock af Horn,
hvilken i allo framträdde, som den förnämste och
ledande mannen. Märkvärdig var den djerfhet, hvarmed
han talade i prinsessans namn, ehuru, som man
trodde, mot hennes vilja; — likaså den öfverlägsenhet,
hvarmed han bemötte de från riddarhuset uppkallade
herrarna. Landtmarskalken Creutz måste taga emot
en skrapa derföre, att han, som just bort upprätthålla
lag och ordning, likväl tillåtit dylika mot trohets-eden
stridande öfverläggningar. Till Lewenhaupt sade Horn:
i Lewenhaupt hade väl bort vela, hvad magt en
konung i Sverge har, och derföre aldrig blandat eder i
saker, som strida mot hans myndighet, llennes
konglig höghet har förklarat och förklarar ännu, att hon
önskar, det ständerna måtte vara eniga med henne
och med rådet. Till Lejonmarck begagnade Horn
ungefär samma ord. I Lejonmarck, sade han, borde
väl veta, hvad rättighet lagarna tillägga öfcerheten.
Mägten i då bevisa, att en konung, som hvarken är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/25/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free