- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 26. Karl den tolftes historia. H. 6. Vistelsen i Stralsund samt in- och utrikes ärenderna /
21

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allt för stora eftergifter. ’) Han ville i stället förlikas
först med den eua ocii sedermera med den andra.
Men äfveu detta hindrades af hans tre ofta omtalade
beslut, nämligen att afsätta August; att icke afstå eu
enda tum af sitt ärfda rike; och att icke ens börja
någon egentlig fredsunderhandling förr, än man i
förväg lofvat honom återfå de borttagna Iaudskapen.
Enskilda försök att genomdrifva sistnämnde hans
grundsats eller fredsvillkor, hafva vi ofla förut i dessa
berättelser anfört. 2) Kounngeus tankegång dervid
tyckes hafva varit följande: man har under ett orättvist
päbörjadt krig tagit frän Sverge /lere dess landskap.
Hvad man med orättvisa tagit, det bör man genast
och sjelfmant återställa. Tyska rikslagen föreskri/ver
sädant under namn af res t it uti o spol ii. 3) Detta
Sverges anspråk är fördenskull sä ovedersägligen
rättmätigt, att det icke kan underkastas någon pröfning,
någon medlares omdöme; utan måste tvärtom blifva
som grundvillkor antaxjet förr, än någon egentlig
fredsunderhandling öppnas. — Omisskänneligt är, att
dessa skäl till eu del hvilade på sträng rättvisa; och
det var också den, som å eua sidan stålsatte Karl
och å den andra förskaffade honom många medhållare.
Men det är ock lika tydligt, att dessa villkor skulle
blifva ett oöfverstigligt hinder för freden. Ett annat
dylikt låg i hallen af de förslag, Karl gjorde sina
11-ender. Flere sådana äro nyss omtalade. Se här ett
nytt dylikt! Tsaren hade nu intagit Liir-, Est-,
lnger-man-, Finu- och Åland. I Januari 1715 ämnade Karl
bjuda houoin några års stillestånd på följande villkor.
Tsaren skulle fa tillsvidare behålla Iiigermanland, ¡Nö-

’) Riksark Acta Histórica. Vidl^flig brelvexling iiiirom
rnellan Karl, Müllern och Frankrike 1714. Kongl.
Bibliothek. i Stockholm. Müllern till Vellingk d. 20 Dec.
1713.

-) Se t. ex. 31. 165. 33. 109.

!) Rofvets återställande. »

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/26/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free