Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teligen don länge förulsedda olyckan. Ryssarna
kom-mo kasten ntefler framtågande mot Åbo. Högskolans
lärare ilydde till Sverge, hvarigenom också detta
undervisningsverk tillintetgjordes, och Finnland
öfverlem-natles ät samma mörker och okunnig het som Liffland.
Tjugnåtta studenter hade dock kommit öfver lill
Uppland, der de skyddades och nnderhöllos af biskop
Ge-zelius, sålänge denne förmådde. Efter att hafva i
llppsala ökat och utbildat sina kunskaper, blefvo de
den plantskola, från livilken Finnland sedermera
hämtade sina förnämsta ämbetsmän. Rysska guvernören
öfver nämnde landsort, furst Galitzin, sökte väl ordna
ett mindre läroverk; men kunde föga uträtta.
Högskolans inkomster och gods blefvo nnd/r kriget så
förskingrade och förstörda, alt också efter freden
många år åtgingo, innan verket hann oinigen ordnas,
och hemmanen så bebyggas, att de lemnade någon
behållning.
Greifswald var den tredje svenska högskola, som
föll i flendehaud. Det skedde år 1715 och sedan
läroverket länge lidit af ungefär samma olägenheter,
som de andra.
Lnnds högskola var nära att dela samma öde.
I början upprätthölls den af tre utmärkta män, sin
kansler, Nils Gyldenstolpe, sin prokansler, biskop
Stenchins, och en sin lärare, professor Anders
Ryde-lius. Men å andra sidor fick inrättningen att kämpa
mot många svårigheter. Från 1709 till 1713 egde
det ingen laglig kansler eller högste styresman. När
danskarna år 1709 öfversvämmade Skåne, blef
högskolan för tillfället upplöst. Ar 1711 nedbrann en del
af staden, och pesten härjade det öfriga jemnle hela
landsorten. Under loppet af’ 1712 och en del af 1713
var fördenskull lärosätet i det närmaste öfverglfvet;
måhända också af fruktan för danska landstigningar.
Är 1714 kom det åter i gång, förnämligast genom
Rjdelihs. År 1716 om vintern befallle konungen, att
konsistorium skulle anställa en mönstring med alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
