Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enligt samma fransyska plägseder hade konungen
i sin första ungdom begagnat en slor peruk. Under
kriget blef den likväl snart bortlaggd, hvarefter håret
kortklipptes ocli ströks från alla sidor uppåt, så att
det enligt skaldens ord »afbxldade en krona.» Tidigt
grånade och glesnade dock de af naturen mörkbruna
men tunna lockarna. Iljessan började blifva kal, bvaraf
under sachsiska fälttåget föranleddes snufva med
åtföljande ögonsjukdom. Karl öfvertalades då att åuyo
anlägga peruk. Ack utropade, vid åsynen deraf. en
bland omgifningen; Ack! eders majestäl ser sd präktig
och grann ut, som en friare. Vid dessa ord ryckte
Karl peruken af hufvndet ocli återtog den aldrig; ehuru
den mer och mer af behofvet påkallades. Ty under
den sednare tiden grånade ocli alföll håret ända
der-hän, att slutligen återstodo blott några silfvergråa
lockar, hvilka som en krans omgåfvo nacke ocli sidor.
Ulrika Eleonora skickade då på försök en peruk med
anhållan om dess begagnande. Nej! svarade Karl,
jag kan ej mer vänja mig vid något varmt kring
öronen; dock. tilläde han, jag skall gömma gåfvan som
ett minne af min syster.
Ansigtsbildningen var behaglig, pannan hög och
bred, ögonen mörkblå, lifliga, brinnande, sade man, af
krigisk eld; näsan hög. läpparna fylliga, krusade af
ett nästan oföränderligt småleende; hakan klnfven och
bar; skägg var den enda mannaprydnad som
saknades. I.avater har sedermera velat i anletsdragen
återfinna själsegenskaperna; i den släta pannan ett
sinne, som ej kunde tillåta sig stämplingar eller
forsat; i uttrycket öfver ögonen en viss sinnelagets
hårdhet; i ansigtets nedra del ett verkligen kungligt
majestät.
I förstone begagnade Karl samma klädsel sorn
andra personer vid fadrens tarfliga hof. Men snart
bortlades alla slags prydnader äfven de obetydligaste,
och drägten blef enkel och oföränderligt den samma;
väst och benkläder gula; rocken mörkblå, med för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
